- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 2 (1900/1901) /
omslag 36:6

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. Den 2 Juni 1901 - Annonser - Öfverbevisad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERBEVISAD.

Fransk novell öfversatt för HVAR 8 DAG.

^ idningsmannen höjde sitt glas och betraktade

den guldgula blandningen med kritiskt öga,
hvarpå han smakade på det med en min af
tillfredsställelse.

»Det värsta är att hafva att göra med
teaterfolk — man blir så ofta besvärad af unga
kvinnor, som söka engagement.»

Vi logo åt hans själfbelåtna min, och min vän,
artisten, såg på honom med en skälmaktig blick.

»Det har jag aldrig hört förut, att ni funnit
en kvinna besvärlig,» svarade han lugnt.

»Det är Zelie 1’aulet. Hon kommer hit i afton.
Jag är säker på att hon ej kan spela det minsta».

Under det han talade hade en ung kvinna
hastigt närmat sig oss. Hon var lång och
flickaktig, men hennes ansikte upplystes af ett par
stora, bruna, nästan svarta ögon,

»Tack min vän», sade hon och slog
journalisten på skuldran, »tack för jag fick höra er
mening».

Han rodnade lätt men sade ingenting.

Hon satte sig ned bredvid oss och betraktade
honom skarpt. Vi tyckte oss märka att ett leende
krusade hennes läppar.

»Om ni tror det, kan jag naturligtvis inte låta
er slösa bort er tid genom att springa efter
teaterdirektören».

»Ja, ni kunde lika gärna gå genast», sade
han, »jag har i alla fall ställt om så ni kan träffa
honom i öfvermorgon», tillade han slutligen.

»Huru dags?»

»Det vet jag ej förrän i morgon afton. Då
skall ni få veta det.»

»Tack så mycket. Jag skall komma», sade
hon, reste sig under det hon talade oeh lämnade
oss med en kall nick.

»Jag undrar om ni ej misstagit er»,
framkastade jag.

»Inte det minsta, hon kan ej spela, hon är
vacker och kan möjligen lämpa sig som statist».

»Den kvinnan är ingen narr», sade artisten
med öfvertygelse.

»Alla kvinnor äro narraktiga», och vi
skrattade, men ej åt hvad han sagt.

Följande afton sutto vi åter på samma ställe,
men nu var journalisten vid mycket irriteradt
humör.

En kvinna som sålde blommor inträdde genom
dörren, bärande på sin arm en korg Parmavioler.
Hennes dräkt var trasig och håret föll i stripor
fram i pannan.

»Violer, min herre», sade hon och räckte
fram en bukett till mig.

Jag skakade på hufvudet.

»Köp en bukett», sade hon, och räckte den
till journalisten.

BUbtrfsl? SÄ

ledarematerlel I parti och minut,
billigast genom

Allmänna Svenska Elektriska A -B.

STOCKHOLM.
Illustrerad katalog gratis & franco.

»Nej», skrek han irriteradt.

»För er älskvärdhets skull, skall jag gifva er
en», sade hon och placerade en framför honom.

»Drag så långt vägen räcker», hväste han.

Men.detta skulle han inte gjordt, ty kvinnan
blef honom icke svaret skyldig.

»Kypare, kör ut den här kvinnan», ropade

han.

Värden nalkades.

»Han är min man», utropade hon, »han har
skamligt öfvergifvit mig och tvingar mig att tjäna
mitt lefvebröd på detta sätt. Den uslingen!»

»Kvinnan är galen,» skrek han.

»Och det kära lilla barnet hemma. Det håller
på att svälta ihjäl,» fortsatte hon.

Gästerna böljade samla sig omkring och
betraktade journalisten med misstänksamma blickar.

»Stöt mig icke bort, Georg,» ropade hon och
fattade honom i armen. »Ty jag älskar dig ännu».

»Kör ut kvinnan», skrek han ånyo. »Jag

Vid köp af regnplagg ^ "SNELLM-CYCLflR bör Ni icke köpa fr&n annat häll sin fr&n :: :: Cbe Hmeriean J^aebine Import luar tf Otto Kletn, JflalmS.
bör Ni a|||ili begära alt få af KLEINS i Malmö prisbelönta tillverkningar. £

känner henne ej. Jag har ej sett henne för mina
ögon förr».

»O, Georg», skrek hon, klängande sig fast
vid hans arm. »Stöt mig icke bort, jag älskar
dig.»

»Ni måste känna kvinnan», sade värden, »tag
henne med er, vi kunna inte hafva ett sådant
uppträde här.»

Journalisten stirrade omkring sig som ett
jagadt villebråd.

sHon är galen, jag säger er — hon är galen.»

»Nej, icke det minsta», skrek Zelie med sin
naturliga stämma. »Jag är icke galen, men jag
kan spela galen.»

Med ett trollslag förändrades hennes utseende,
hon kastade violerna ur korgen och tog fram en
lång kappa, i hvilken hon hastigt insvepte sig.
Så satte hon på sig en mjuk filthatt, i stället för
den med trasiga fjädrar pr}’dda halmhatten.

Journalisten stirrade på henne med förvåning,
medan hans ansikte uttryckte tillfredsställelse.

»Nu skall ni få bjuda mig på något att dricka»,
sade hon leende.

Kanske man en vacker dag får höra talas om
Zelie som en ny stjärna på konstens himmel.

Ledig annonsplats

Af alla munvatten iir nu. som Andseptlcura

Extra koncentrerad Aseptol

à 2 kr. pr flaska

N:o 2 Viulemccuin, N:o 3 Gahnelit

N:o 4 Stonialiil etc.
Jemför Prof. lä. ALMQUISTS Intyg.

S:t Eriks Tekn Fabrik, Stockholm

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:36:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/1167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free