Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Den 23 Juni 1901 - Från de franska officerarnes Berlinerbesök - Walter Besant †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
FRÅN DE FRANSKA OFFICERARNES BERLINERBESÖK.
Foto. Rudnlphy, Herlin.
KÄJSARPARADEN PA TEMPELHOFERPLATSEN: Käjsar Wilhelm med svit passerar fronten,
I Jet har för alla vänner af freden i Europa varit
^ en tillfredsställelse att iakttaga, hurusom det
ingrodda nationalhatet mellan Tyskland och
Frankrike är pä god väg att utjämnas och gifva vika för
-ett tillstånd af bättre ömsesidig förståelse.
Ytterligare ett steg i denna riktning var det
besök, som tvänne högre franska officerare i
anledning af den årliga stora käjsarparaden på
Tempelhoferplatsen aflade i Spreemetropolen på
käjsar Wilhelms personliga inbjudan. Fransmännen
mottogos med utsöktaste artighet samt erhöllo af
käjsaren höga ordensutmärkelser.
WALTER BESANT. †
Med den berömde romanförfattaren Walter
Be-sant går åter ett af Englands största litterära
namn ur tiden. B. var född i Portsmouth 1838,
ämnade först bli präst, men ägnade sig i stället åt
lärarekallet : så var han bl. a. under sju år professor
■vid College Koyal på Mauritius.
Sedan han på grund af hälsoskäl måst
återvända till England, började han en mycket
omfattande publicistisk verksamhet, och hans första
böcker, »Studies in early french poetry», »The french
humorists» m. fi., vittnade om hans intresse för
fransk litteratur och särskildt för Rabelais, som
•ocksä tydligen påverkat hans senare produktion,
och af hvilkens verk han gjort en förträfflig
öfversättning.
Om man undantager den i förening med
orientalisten Palmer skrifna »Palestinas historia»,
ägnade han sig för öfrigt helt åt romanen, dels ensam
och dels tillsammans med redaktören af »Onceaweek»,
James Rice, ända till dennes död 1882. Största
betydelsen af dessa verk fick en roman, som Besant
skref på egen hand, nämligen »All sorts and conditions
of men», som blef ett socialt verk af betydenhet,
då det gaf upphofvet till det bekanta storartade
»Peoples palace» i London, hvilket fått många
»Folkpalats» till efterföljare, äfven i vårt land.
Lustig är en af B:s böcker, »The revolt of men»,
i hvilken han satiriserar kvinnorörelsen.
Den energiske mannen utvecklade ända in i
det sista på olika områden en omfattande
verksamhet och kan om honom sägas, att han i hela sin
person representerade just de goda egenskaperna
hos den nation, af hvilken han var ett äkta barn.
Foto. Rusxel, London.
Sir WALTER BESANT.
— 617 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
