Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 32. Den 5 Maj 1901
- Arvid Rutger F:son Posse †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVID RUTGER F:SON POSSE †.
Ih n efter en ha de gamla kämparne ifrån de stora
’ striderna om 1865 års representationsreform
gått bort. Nu har en af de märkligaste bland
dem följt kamraterna efter. När grefve Albert
Ehrensvärd för några månader sedan firade sin 8l:sta
födelsedag, deltog Arvid Posse i den högtidliga
fästen. Detta var det sista tillfälle då de gamla
vännerna träffades här i lifvet. Man berättar att grefve
Posse vid detta tillfälle var så rörd, att han i sitt
tal för vännen brast i gråt vid erinran om flydda
tiders gemensamma minnen. Icke många dagar
därefter tillhörde grefve Ehrensvärd ej mer det
jordiska och nu ha de båda redan återförenats i döden.
Den som ännu i vintras såg den gamle
kraftige ädlingen till häst kunde svårligen ana hans
åttio ar, lika litet märktes i tal eller skrift någon
ålderdomssvaghet, — till själ som till kropp var
ban ännu i mannaålderns kraft. Men den
allshär-jande influensan fälde den ståtliga eken och efter ett
långt aftynande kom döden den 24 sistlidne april.
*
»1 sjutton led, genom sex århundraden gå«,
säger en minnestecknare, »Arvid Posses på
riddarhuset erkända anor. Från Vestgötafrälset i
Folkungarnes tid, genom rådsherrar i unionstiden och
Yasarnes århundrade, når ätteföljden till generaler
och riksråd i de senare tidehvarlven».
Den förste af släkten som gjorde sig bemärkt
pa den civila banan var Arvid Posse, president i
Göta hofrätt och en af rikets herrar. Hans son
var landshöldingen i xVlalmö grefve Fredrik Posse.
Den siste i denna förnämliga serie var dennes son,
den 1111 aflidne grefve Arvid Fredriksson Posse.
De yttre konturerna af den hädangångnes lif
ha vi i fjol vid hans 80-årsdag relaterat. Han blef
student i Lund vid 15 är och aflade vid tjugo år
examen till rättegångsverken. Till 1849 hade hans
karriär på den juridiska banan gått framåt jämt
och säkert, då han hastigt afbryter den för att
ägna sig ät den store godsegarens värf. Tre år
förut hade han ingått äktenskap med grefvinnan
Amalia Carolina de la Gardie, dotter till
öfverstelöjtnant grefve Etienne de la G., och sistnämnda år
inköpte han Charlottenlund i Ljunits härad, det
yngsta af Skånes gods, egentligen nybildat af
excellensen Ruuth, som bytt ut gårdens gamla namn
Snårestad mot det nya efter hans grefvinna
Charlotta Wahrendorff. Grefve Posse tog afsked från
sin tjänst i Skånska hofrätten år 1849 och flyttade
dit ut. Han köpte tillbaka en god del af det gamla
bondegods som förut legat under Snårestad och
uppförde pa det så samlade godset en präktig
slottsbyggnad a en höjd strax invid Östersjön, sålunda
»vid dess stränder framtrollande ett litet Eldorado»,
såsom Ljunggren säger i sin beskrifning öfver
(Charlottenlund och grefve Posses nyskapningsarbete.
Posses förmåga togs snart därefter i anspråk
för kommunala och andra offentliga uppdrag.
Men det är genom sin verksamhet som
politiker och statsman grefve Arvid Posse gjort sig mest
bemärkt. Det är från det politiska lifvet som hans
namn gar till eftervärlden, därför att det burits
af en man som efter det nya
representationsskickets genomförande kom att spela en betydande roll.
Hur han, efter att ha varit en af denna reforms
bittraste motståndare, sedan den genomdrifvits
med ett kraftigt tag grep situationen och ställde
sig på den nyskapade majoritetens sida — dessa
fakta tillhöra sedan länge historien. Den forne
»oppositionsjunkern» blef en af det mäktiga
landt-mannapartiets stiftare och dess — åtminstone
nominelle — ledare. 1 denna sin egenskap mottog
ban 1880 som statsminister af konungen värfvet att
föra den kombinerade försvars- och skattefrågan
till slut. Men i den afgörande stunden öfvergafs
han af sitt eget parti och därmed var hans politiska
bana ändad. Att hap i juni 1883 föll från sin
taburett var icke hans fel; han hade haft rättighet
att tro på landtmannapartiets försäkran, att dess
heder var engagerad i försvarssaken. Han hade
alltid tänkt nobelt om Sveriges allmoge, som
vackert skulle hedra hans minne genom att begrunda
den hädangångnes ord:
»Gemensam är vår kärlek till det gamla
härliga land, detta Sveriges rike som fädren grundat
för att af oss beskyddas och förkofras».
Om grefve Arvid Posses politiska verksamhet
ha fällts många stränga omdömen. Men tillochmed
bland hans motståndare — och han hade många
politiska fiender— fann man sig böjd tro, att man
å ena sidan dömt något hårdt därför att man å den
andra öfverskattat hans betydelse. Hans lugne och
lidelsefrie motstandare Louis de Geer kommer
säkerligen sanningen helt nära, då han i sina
Minnen om grefve Posses politiska karaktär yttrar
följande:
»Posse hade tvifvelsutan såsom statsman sina fel, och
hans politiska personlighet tålte icke vid det starka ljus från
alla sidor, som faller på de högsta platserna i samhället, men
han hade också sina förtjänster. De medel han använde för
att komma till makten kunna väl icke alla gillas, mensådanas
begagnande är ganska vanligt af politiska partichefer, och
sedan han väl kommit till makten, sökte han åstadkomma en
moderat och förståndig styrelse. Hans snabba blick och
beslutsamhet kommo honom likväl bättre till pass såsom
partichef än såsom ledamot af regeringen, där hvarje missgrepp
eller förhastande är af vida större betydelse. 1 det hela torde
han af många ha blifvit allt för strängt bedömd, till en del
för sin brist på inre ödmjukhet. Men en framstående politisk
personlighet undgår sältan i alla fall att ha fiender: och det
länder till Posses berömmelse, att han också hade vänner.-
Under ären 1867—80 var Posse Andra
kammarens talman. 1883 utnämdes han till president
i kammarrätten, men afgick därifrån 1889. 1881
invaldes han af Kalmar läns södra landsting i
Första kammaren, men lämnade äfven denna kammare
1890. Sedan dess har han ägnat sig åt sin
landthushållning och de direktionsuppdrag i olika
affärsföretag som lämnats honom.
Enkling 1883 ingick P. tre år därefter nytt
äktenskap med sin nu efterlefvande maka, född
Hägerflycht — dotter till öfverste Hägerflycht och
dotterdotter till justitiestatsministern Törnebladh —
genom hvilket äktenskap han kom i besittning af
de stora egendomarne Åkers styckebruk och Näsby
samt i Stockholm det bekanta Wahrendorffska
linset, där han nu inslumrat till hvila.
Den gamle ädlingens minne skall länge bevaras
bland de nianga som i honom lärde känna den
redlige mannen med den vakna och praktiska
blicken, den ovanligt intelligenta personligheten och
den afhållne husbonden. Särskildt har hans skånska
fosterbygd anledning att minnas dessa hans
egenskaper och den omfattande verksamhet, som han
där nere utvecklat i det sista.
»Han är» — skref Sydsvenska Dagbladet på
hans 80-årsdag — »fortfarande ordförande i Skanska
hypoteksföreningen, i Ystad—Eslöfs järnvägsbolag,
i det stora Höganäsbolaget, han sköter alltjemt sin
stora landtegendom; här i Malmö glädja vi oss at
den ståtliga kungastaty, som pä hans initiativ och
genom hans energi nyligen rests på vårt torg: i
Lund omfattas han med oförminskad tillgifvenhet
för allt hvad han varit, gjort och gör för vår
sydsvenska högskola, hvilken alltid i honom haft ett
trofast och tillförlitligt stöd; i Ystad erkännes han
med tacksamhet såsom grundläggaren af stadens
jernvägsnät».
- 498 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:36:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0509.html
