Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. Den 7 April 1901 - Orostecknen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man ser
häraf tydligen, att
den stora
rem-nan inom det
ryska samhället
alltmera
utvidgas. På den ena
sidan står
intelligensen, på den
andra
byråkratismen. Hvartdera af de båda
partierna ser i
motståndarne
fäderneslandets fiender, den
nationella framtidens
dödgräfvare.
Gatuoroligheterna i
Kieff, Moskva,
Petersburg voro
i främsta
rummet egentligen
endast symptom
pa denna djupa
motsats.
Studenternas stormiga uppträdande satte också
städernas proletariat i rörelse. Detta är
betydelsefullt, ty det var väl första gången i Ryssland som
universitetsungdom och kroppsarbetarne gjorde
gemensam sak mot polisen, myndigheterna, mot
knutpiskan och det reaktionära trycket, enär de undre
folkskikten hittills a myndigheternas sida uppträdt
mot studenterna, hvilka de betraktat såsom tsarens
fiender.
Ännu betydelsefullare är det emellertid för
närvarande att larmet, som hörts i gatorna, tyckes
hafva återväckt den slumrande kraften hos den
ryska intelligensen och föranledt erfarna,
allvarsamma, patriotiska män att träda fram och
protestera mot det nuvarande regeringssystemet. 79 af
Rysslands främste skriftställare och publicister,
däribland den berömde sociologen Michailovskij,
ana-tomen Lesgast, historikern Karjeff, författaren
Maxim Gorkij, hafva underskrifvit en skarp protest
mot kosackväldet och, da ryska prässen gifvetvis
icke kunde tjänstgöra härvidlag, offentliggjort
denna i den utländska pressen, där den nu
genomgår verldsbladen. De protesterande framhålla, huru
upprörda de äro öfver de begångna polisdåden och
huru förskräckelse griper dem vid tanken pä landets
framtid, som är öfverlemnad ål knytnäfvens och
knutpiskans. De berätta att den ryska regerings-
O ROSTECKNEN 1 RYSSLAND
PETERSBURG: Peter den stores staty och Isacskyrkan.
tidningens redogörelse för oroligheterna i
Petersburg var oriktig och att det hela var en enda
brutal våldshandling från polisens sida, till hvilken
ingen giltig anledning fans. Vidare hafva äfven
högskolornas senatorer och professorer i
verldspres-sen offentliggjort sin skrifvelse till tsaren. 1 denna
heter det bl. a.:
»Genom förtryck utsläckas de bästa drifterna
och i deras ställe komma egoistiska
bevekelsegrunder, hvilka redan dessförutan äro tillräckligt
mäktiga i värt dagliga lif. Att låta en ungdom uppväxa
under sådana inflytelser betyder att frambringa och
bibehålla ett tillstånd af förtryck i folkets lif, som
slutligen för till nedgång och utdöende. Dessa
förhållandens tryck kännes icke endast af ungdomen
utan äfven af de äldre. Skall i ett autokatiskt
regeradt land trogna undersåtars röst hindras att
tränga fram till herrskaren? Ännu i detta
ögonblick anse mänga undertecknandet af denna
böneskrift vara en handling af största borgarmod.
För att i trohet och vördnad kunna framföra sina
önskningar inför sin herre, äro Eders majestäts
undersåtar tvungna att handla i hemlighet, på det
att polisen icke må få fast i böneskriften och
un-danföra den innan densamma kommer i Eders
majestäts händer. Under sådana förhållanden är lifvet
outhärdligt. En tung likgiltighet hvilar öfver alla,
intresset för offentlig
verksamhet är försvunnet, och i alla
regerings- och samhällslager saknar
man män. Af lyfta genom en
storhjärtad handling detta tryck,
Sire! Visa förtroende för edra
vördnadsfulla undersåtar och
tillåt att den 1111 munkafleförsedda
offentliga meningen får taga sig
uttryck. Rörelsen bland
studenterna skall upphöra af sig själf.
De unga skola återvända till sina
arbeten så snart de se, att de
kunna fullända sina studier och
taga fri och allmännyttig del i
fäderneslandets angelägenheter».
Någon verkan af denna
anmärkningsvärda skrifvelse har
ännu icke försports. Man
håller, säkerligen med full rätt, den
nuvarande tsaren för att vara
PETERSBURG: Kasankatredalen.
Del var frAn denna i slädens hjlirta belägna kvrka. i hvilken jemte krigstroféer förvaras en
:i(>0-Ärig historiskt ryk I liar helgonbild, studenterna gjorde sitt förtviflade anfall dä de efter den
mördade llogolepoffs begrafning liola les af polis och kosaeker med arrestering.
— 443 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
