Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 14. Den 30 December 1900 - Hur man gör pängar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR MAN GÖR PÄNGAR.
NÅGRA INTERIÖRER FRÅN DET NYRESTAURERADE SVENSKA MYNTVERKET.
Fotografier för HVAR 8 DAG.
Genom tillmötesgående af
myntverkets chef ha vi
lyckats med vår fotograf få
tillträde till dess intressanta
verkstäder, som under sommaren
och hösten undergått en
genomgripande restaurering och
försetts med flera nya tidsenliga
maskiner.
Ehuru det rent praktiska
intresset af att ha kännedom om
hur det går till att göra pängar,
icke är särdeles stort, då man
tyvärr icke utan efterräkningar
kan göra något bruk däraf, så
torde säkert våra läsare ändå
ha lust att höra ett och annat
om proceduren.
Lite hvar vet kanske, att
det svenska myntverket är
beläget på Kungsholmen i
Stockholm. Från början lär det ha
haft sin plats på »Myntholmen»,
alias »Kyrkholmen», ungefär på
samma ställe, där
Nationalmuseum nu ligger. Därifrån
flyttades det till Gråmunkeholmen
(Riddarholmen) och vidare till
Helgeandsholmen, hvarifrån det
utträngdes af Karl XI:s hofstall
och inrymdes i kanslihuset,
tills det för femtio år sedan fick sin nuvarande
fristad.
Ända till Gustaf I:s tid var myntningen öfver-
MYNTD1REKTÖR E. BRUSEWITZ.
lämnad åt enskilda personer
och korporationer, men
anförtroddes då åt en särskildt
förordnad myntmästare, som från
början lydde under
Räknekam-maren och sedan dess sorterat
under olika myndigheter. För
närvarande står myntverket
under ledning af en myntdirektör
och lyder under
finansdepartementet.
Under myntdirektör E.
Brusewitz’ sakkunniga ledning
företaga vi då en rond genom
»verkstäderna». Vi börja med
smältrummet, och taga — det
kunna vi ju kosta på oss —
guldet till material för våra
studier. Det är naturligtvis
betydligt intressantare att följa
tillkomsten af ett guldmynt än af
en simpel kopparpänning —
fast de visserligen tillkomma på
ungefär samma sätt.
Ett guldmynt består som
bekant icke utaf rent guld, utan
innehåller endast af denna
metall, medan den återstående
tiondedelen är koppar. De rätta
proportionerna af de båda
metallerna smältas i deglar af
grafit genom uppvärmning i en dragugn. (Fig. i).
Sedan blandningen väl omrörts med en grafitstake,
utgjutes den i kokiller af tackjärn, försedda med
K. SVENSKA MYNTVERKET.
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
