- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 2 (1900/1901) /
22

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Den 7 Oktober 1900 - Stockholms slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR S DAG

STOCKHOLMS SLOTT NYRESTAURERADT: Södra fasaden àt Slottsbacken med Storkyrkan och Obelisken i fonden.

— i Logårdssidans glada, eleganta villafasad, i
Slottsbacksfasadens pompösa hållning med de stora
måtten, de stora formerna, hvilka ej ha några
motstycken på andra ställen i slottet, i Yttre
borggårdsfasadens rika dekorering med karyatider,
medaljonger och annat — med ett ord trots olikheten
de olika fasaderna emellan, så göra detaljerna ej
på minsta sätt något väsen, ingen af dem vill göra
sig gällande på det helas bekostnad utan alla utan
undantag underordna sig, uppgå i det hela.

Äfven i slottets inre, som är ett verk af många
olika konstnärer — de flesta utländska — och som
först småningom blef fullbordadt, måste man
särskildt ge sitt erkännande åt den finess och den
smidighet, med hvilken de olika konstnärerna
förstått att med strängt fasthållande af den hela
byggnaden dominerande smakriktningen gifva
omväxling, rikedom, friskhet och personligt lif åt
detaljarbetet. Slottsbygget fick den allra största betydelse
för den svenska konstens utveckling — ej minst
för konsthandtverket, hvilket under 1700-talets

senare hälft stod mycket högt i vårt land.
* *

*



Samma plats, där slottet står, upptogs före
dess tillkomst af den gamla borgen, grundlagd af
Birger Jarl. Den var på en gång kungaboning
och fästning, dess höga, fasta murar åt norr och
väster reste sig omedelbart ur Norrströms vatten
och åt stadssidan omgafs den af fästningsmurar
och vallgrafvar med vindbryggor. Dess
medelpunkt var det fasta tornet Tre kronor med dess
kanoner och högst uppe det gyllene riksvapnet, som
gifvit tornet dess namn. Slottet bestod af flera
byggnader, hvarandra ganska olika, som
tillkommit på olika tider, endast den norra längan
sammanföll med det nuvarande slottets Norrbrofasad.
De kungliga bodde dels i den del af slottet, som
låg utåt strömmen och nuvarande Slottsbacken,

dels i motsatta hörnet, åt nuvarande Mynttorget
och yttre borggården. För öfrigt hade flera
ämbetsverk sina lokaler i slottshusen. Enligt gamla
tiders sed var där ock fängelser i källarvåningen,
och i den så kallade Smedjegården.

En dag i maj år 1697, kort efter Karl den
tolftes tronbestigning, ödelades hela slottskomplexet
af vådeld — det var med svårighet, den nyss
aflidne konung Karl den elftes lik kunde föras ut
ur likrummet. Redan dagen efter branden beslöts
det nya slottets byggande och Tessin tog i tu med
ritningarna, hvarefter arbetet började. Men snart
kommo Karl den tolftes krig emellan och där
saknades pänningar till bygget. Detta afstannade
totalt 1707 och upptogs ånyo först nio år efter
Karl den tolftes död. År 1754 kunde den
kungliga familjen öfverflytta till det nya slottet från
»Kungshuset» på Riddarholmen — där numera
Svea hofrätt har sina lokaler — som under nära
60 år tjänat till residens. Men ännu var, som
förut är påpekadt, det omfattande bygget ej färdigt
i alla delar. Lejonbacken till exempel är i sitt
nuvarande skick ej äldre än sedan 1830-talet.

Till slottet hörde också kungliga stallet, som
byggdes nedanför på Helgeandsholmen efter
ritningar af Tessin. Denne uppgjorde äfven förslag
till ordnande af Helgeandsholmen och Norrbro,
men detta blef lika litet utfördt som de senare
förslagen af år 1781, 1793 och 1794 — det
sistnämnda förslaget var egendomligt nog i så måtto>
som enligt detsamma Norrströms södra strömfåra
skulle fyllas och holmen förenas med staden. Det
var alltså ett förslag, fullt ut lika radikalt och lika
oresonligt som en och annan af de i vår tid
framkomna planerna till Stockholms »förskönande» —
senast i fjor utarbetades en plan att genom
utfyllnader förena Skepps- och Kastellholmarna och
reglera bort alla höjder och alla träd för -att sedan
draga gator öfver holmen och bygga den full med hus.

— 22 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:36:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free