Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Den 1 Oktober 1900 - Presidentvalet i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRESIDENTVALET I AMERIKA.
För HVAR 8 DAG.
|jiplomaterna klaga öfver, att Amerika, som nu
i följd af spansk-amerikanska kriget räknas
med i stormaktskonserten, är en så oberäknelig
faktor i fråga om det himmelska rikets affärer.
Den ena dagen tjänar Washington såsom
utgångspunkt för ett ursprungligt ryskt förslag att utrymma
de allierades trupper ur Peking, den andra dagen
nästan tillbakatager man i Washington detta förslag,
för att den tredje dagen åter låtsa som det aldrig
funnits. Den ena dagen förklaras det, att Amerika
erkänt Li-Hung-Chang som fredsmäklare, den andra
dagen förklaras den gamle vicekonungen vara en
räf, som man icke borde tro på.
Orsaken till detta vacklande är icke svår att
leta reda på. Amerika står omedelbart inför
presidentvalet; agitationen är drifven till sin spets;
valrörelsens vågor gå höga. Mc Kinley, under hvars
nu snart tilländagångna första valperiod Amerika
slagit in på för den stora republiken hittills så
godt som alldeles okända banor, under hvars
presi-dentskap Amerika fört krig, eröfrat
utomameri-kanska länder och sett ett »storamerikanskt parti,
sett imperialismen värø upp, Mc Kinley har nu
åter antagit den honom från det republikanska
partiet erbjudna presidentkandidaturen. Mot honom
står äfven nu hans motståndare från 1896, Bryan.
Denne har för denna gång från sitt program så
godt som strukit den gamla stridsfråga, som 1896
stod främst i valagitationen, silfverfrågan, och
istället såsom hufvudprogrampunkt valt
antiimperia-lismen, d. v. s ban söker för sig samla
motståndarne till den Mc Kinleyska landutvidgnings- och
krigspolitiken. Detta är otvifvelaktigt ett skickligt
drag af Bryan, att skjuta imperialismen i förgrun-
DEMOKRATERNAS PRESIDENTKANDIDAT BRYAN (i midten)
den, ty stora massor bland Amerikas befolkning
äro högeligen missbelåtna med de krigsskatter,
människoförluster, som imperialismen medfört och
fortfarande medför. Detta så mycket mera, som
Kuba icke synes skola
komma att bereda
Amerika någon glädje och
det 700,000 dollars om
dagen samt hittills
omkring 7,000
amerikanares lif kostande kriget
på Filippinerna icke
tyckes vara närmare sitt
slut nu, än för ett år
sedan.
I följd af denna
ställning inför valet,
måste Mc Kinley och
hansregering intaga en sådan
hållning i Kinafrågan,
att antiimperialistermi
få så få nya
angreppspunkter som möjligt.
1S96 fick Mc Kinley
271 och Bryan 176 röster-
PRESIDENT MC KINLEY.
— IO —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
