Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 43, den 25 juli 1915 - Ur en informators bref. Af Signe Lagerlöw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR EN INFORMATORS BREF.
FÖR HVAR 8 DAG AF SIGNE LAGERLÖW.
Den 16 maj 19...
... Jag är nöjd.
Min farbror har gifvit mig en så sympatisk
karaktäristik af mina blifvande disciplars far att
sommaren lofvar att bli ett himmelrike.
Uppriktigt sagdt har jag gjordt mig en del onödiga
bekymmer. Att komma bort till främmande
människor och bero af deras vanor, lynnen och smak
är ingen lätt uppgift för en person med min
läggning. Och denne svenske brukspatron, som af en
slump valt mig till informator för en sommar, kunde
ju lika väl ha varit det ena som det andra.
At hans bref fick jag ingenting annat ut, än att
hans fordringar äro lika rimliga som hans villkor
förmånliga. Där fanns lika litet en bokstaf för
mycket som ett komma för litet.
Och när så min farbror är här i dag och som
vanligt i sin djupa distraktion går och tappar en
askhög här och en där från sin evigt brinnande
cigarr, säger iag apropå: Vet farbror, att jag skall
bli informator hos brukspatron Waldemar Eklöf i
sommar?
Min farbror ser angenämt öfverraskad ut och
säger lifligt:
— Nej, verkligen! Hos Waldemar Eklöf... Då
gratulerar jag dig. Där får du allt hvad du kan
begära af komfort och förstörelser, ett godt bord,
fiskturer, båtturer, körturer, ridturer, en härlig natur
och de ypperligaste bad. Eklöfsnäs är ett
mönsterbruk. ocn patronen själf den gladaste, hjärtligaste
och behagligaste person, man kan träffa. Och
dessutom är han en utomordentligt fint bildad man,
berest, beläst, filantrop i stor skala och många
gånger millionär. Sköter du dig där, min käre
John, står du inte på isen.
Du kan förstå, hur mitt hjärta lättades vid dessa
angenäma underrättelser.
Fiske som är min passion — båtturer! — en
bildad och sympatisk man att samtala och rådgöra
med — kort" sagdt en mönsterkondition!
I glädjen gick jag i eftermiddag och köpte mig
en kortskaftad pipa, några dörjor och ett par nya
arbeten i pedagogiska spörsmål, som kunna bli
mig till nytta för sommarens värf.
Den 27 maj 19...
— Ingen lycka är fullkomlig.
Jag är nu inte alls nöjd. Mitt vackra porträtt at
Waldemar Eklöf har betänkligt deklinerat.
Vid närmare undersökningar visar det sig
nämligen att det finns flera än min farbror som känna
denne inom sin trakt, som det tyckes, allbekante person.
Och när jag lyssnar på folks prat hit och dit,
finner iag icke två öfverensstämmande omdömen.
Somliga utmålar Eklöfsnäs som ett högmodets
hufvudsäte med de mest exklusiva sällskaps- och
lefnadsförhållanden, andra se ut som om de fingo
ättika i munnen bara de höra dess namn. Ett
tredje parti säger rent ut att egendomen numera
är alldeles under isen, och ett fjärde uppehåller sig
vid dess vackra parkanläggningar, dess antagliga
areal och hundraåriga ekar — men icke ett knyst
af sympati för dess alltmera mystifierade ägare och
hans förtjänster.
Folk äro nu i allmänhet njugga med beröm öfver
sina medmänniskor. Och ändå är det lättare att
få folks högaktning än en krona...
Den 30 maj 19...
Hvad skall jag egentligen tro!
Opinionen är i allmänhet full af motsägelser och
isynnerhet, då det gäller Waldemar Eklöf.
— 683 -
Man kan icke ens ena sig om hans utseende.
Ena stunden får jag höra att han är mörk och
korpulent, den andra är han helt plötsligt ljus och
mager. Han har alla längder ända från Goliaths
ned till dvärgarna, alla slags ögon, allt slags hår
och allt slags skägg för att lika hastigt vara skallig
och slätrakad.
Med hans inre människa är det lika illa beställdt.
En jätte skulle digna under hans fel och icke ens
en ängel skulle förlåta honom hans brist på
förtjänster.
Med andra ord, jag kastas såsom i en slänggunga
hit och dit och är alldeles vr i hufvudet.
I går på bjudning hos jägmästarens, kom fru von D.
iram till mig och började samtala. Hon hade
såsom alla andra hört om min kondition.
Du känner nu af mina föregående bref hennes
sätt att rifva gudar. Hon för dem först upp på ett
högt berg, som man i början tror för folkets
tillbedjan, men när hon väl fått dem dit, afkläder hon
dem skickligt och behändigt all deras glans och
störtar dem utföre.
Något liknande hände i går Waldemar Eklöf. Hon
prisade hans bruk, hans arrangeringsförmåga, hans
konstnärliga smak, hans millioner. Väl en kvart
höll hon mig kvar i den föreställningen att hon var
en entusiastisk beundrarinna till honom själf, till
hans förfäder, till hans familj i hans gods och hans
förmögenhet.
Men — och jag visste iu att ett men alltid måsie
komma från fru von D. — epilogen blef mördande.
Waldemar Eklöf stod nu på toppen af sitt
mönsterbruk, omstrålad af en intelligent millionärs hela
gloria, då fru von D. slutligen utbrister:
— Men med hans egenskaper som människa är
det icke mycket bevändt. Och det kan jag ju
förbereda er på, att han är ofantligt brutal mot sina
underhafvande och ytterligt retlig, småsnål och
pedantisk i sitt privatlif. Mina sagesmän känna
honom, därför har jag uppgifterna ur säker källa. Det
är riktigt skada att ni skall ha råkat i hans klor!
— tillfogade hon och kastade på mig en blick som
om jag varit på väg till kannibaler eller något ännu
värre.
Och här står jag nu "dans les beaux dräps", som
fransmannen så träffande säger.
Och när jag i tankarna sammanfogar de skilda
omdömen jag hört om Waldemar Eklöf, får jag till
lifs följande signalement:
En mörk, mager, något korpulent och liuslagd
ytterligt retlig och behaglig samt offantligt brutal
hjärtlig och småsnål slätrakad utfattig millionär och
filantrop med polisonger.
Hvad säger Du om detta?
Jag skrifver nu icke en rad till Dig i frågan
vidare, förrän jag med mina egna obestuckna ögon
skådat mannen själf.
Under tiden får han sysselsätta mig,
drömmande och vaken, antagande alla de växlande
gestalter min fantasi utmålar och hvilka alla utgå
från en enda för ögonblicket brännande fråga:
Hvem är han?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
