Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 39, den 27 juni 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THORVALD FüRST.
TILL PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE SID.L
Yrkesinspektionen hör till den moderna
arbetareskyddslagstiftningens mest välsignelserika
institutioner. De ämbetsmän, som hafva densamma sig
anförtrodd, ha småningom blifvit såväl arbetarnes
som arbetsgifvarnes förtroendemän. De förra veta,
att de hos yrkesinspektörerna alltid finna ett öppet
öra för sina berättigade klagomål; de senare äro
glada att i dem hafva tillgång til! experter i
afseende på anstalter och åtgärder till förekommande
af olycksfall, yrkessjukdomar och annan yrkesfara.
Sedan den första yrkesinspektionen inrättades (i
England 1833) ha millioner människolif genom
densamma blifvit räddade från en förtidig död,
liksom den definitivt gjort slut på det hänsynslösa
tillspiUogifvande af kvinnor och barn i
industrialismens tjänst, som var utmärkande för dennas
första tidsskede.
I vårt land infördes en organiserad
yrkesinspektion först så sent som 1890, en följd "at vår
försenade industriella utveckling, men äfven af att
blicken först sent öppnades för
arbetareskyddslagstiftningens nytta och nödvändighet. En fullständigare
utbyggnad" erhöll densamma först i och med dels
lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912, dels
inrättandet af socialstyrelsen samma år. I detta
sistnämnda ämbetsverk är andra byrån helt ägnad
åt arbetarskydd. Till densammas förste chef
kallades en af de mest ansedda och uppburna
yrkesinspektörerna: Th. Fürst.
Thorvald.’, Fürst är född i Karlskrona den 13
augusti 1866. Föräldrarne voro kaptenen Astley Fürst
därstädes och hans maka Louise Hubendick. Efter
att 1886 ha aflagt mogenhetsexamen vid
fädernestadens högre allmänna läroverk valde han liksom
fadern teknikerns bana och utexaminerades år
1889 från Tekniska högskolan. Efter att därefter
i fyra år ha praktiserat som ritare och konstruktör
vid Hernösands mekaniska verkstad blef han 1894
teknisk chef vid Lidköpings mekaniska verkstad,
men lämnade redan 1896 denna befattning för att
öfvertaga ställningen som verkstadschef vid
Aktie-tiebolaget Mekaniska Verkstaden Vulcan i
Norrköping. Redan 1899 återvände han emellertid till
Lidköping, denna gång såsom maskiningeniör och
trafikchef vid Kinnekulle—Lidköpings järnväg.
Följande år sökte och erhöll han det förordnande som
yrkesinspektör i Stockholms distrikt, hvilket år
1912 ersattes med utnämning till ordinarie
innehafvare af tjänsten. Samma år förordnades han
emellertid som ofvan nämndt till chef för den
nyinrättade socialstyrelsens arbetereskyddsbyrå.
Det är inga obetydliga personliga egenskaper,
som kräfvas af en yrkesinspektör. "Det torde vara
själfklart", heter det, "att man framför allt måste
fördra män med humana tänkesätt, omutlig
redlighet, energi och arbetslust. Men det måste också
vara personer med god uppfostran och god
allmänbildning. med förmåga att taktfullt kunna
umgås med hög och låg, rik och fattig". Det är
kanske icice odisputabelt, att alla våra svenska
yrkesinspektörer i dessa hänseenden fyllt måttet,
men säkert är, att ingen annan gjort det i högre
grad än Fürst. Hos båda de parter — arbetsgifvare
och arbetare — med hvilka han på grund af sin
ämbetsställning haft att skaffa, har han också
förvärfvat sig det största anseende för humanitet och
duglighet såväl som för nitiskt intresse för den
stora uppgift, som ålegat honom.
Häri har man också närmast att se grunden till,
att Fürst den 8 mars 1907 efter att ha mottagit
kandidatur för Liberala valmansföreningen vid ett
fyllnadsval i hufvudstaden utsågs till ledamot af
andra kammaren. Sitt jungfrutal höll han i den
stora Grängesbergs-debatten nämnda år och tog för
öfrigt till orda för välbehöfliga ändringar i lagen
angående ersättning vid olycksfall äfvensom för
kostnadsfri rättshjälp åt skadade arbetare. Vid
påföljande riksdag motionerade han i enlighet härmed
om införande af olycksfallsförsäkringsplikt för alla
arbetsgifvare äfvensom om afpassande af
lifränte-beloppens storlek efter den skadades eller
efter-lefvandes värkliga, om ock måttligt utmätta
lef-nadskostnader samt den skadades eller aflidnes lön
före olycksfallet, utan att i någotdera fallet lyckas
vinna riksdagens bifall i trots af den klara och
bindande bevisföring han frambragte för desamma.
Vidare talade han sakkunnigt och varmt för förbud
mot kvinnors nattarbete och det var etter motion
af honom, som den 1908 fallna k. propositionen i
ämnet, vann 1909 års riksdags bifall. Under åren
1909—11 valdes han till ledamot af tredje tillfälliga
utskottet och var de båda sista åren ordf. i detta.
Härunder nedlade han ett synnerligen flitigt och
värdefullt arbete på de mångskiftande sociala
spörsmåls utredning, som på grund af motioner
hänskö-tos till detta utskotts behandling: vid denna tid
saknade de tillfälliga utskotten ännu eget kansli.
För öfrigt var Fürst mer än en gång i tillfälle att
lägga i dagen sitt varma intresse tör svensk
industri och särskildt varfsrörelsen.
Den inskränkning i mandat, hvilken det
liberala partiet blef underkastadt i hufvudstaden till
följd af den proportionella valmetodens tillämpning,
gjorde, att Fürst 1911 icke lyckades uppnå omval.
Men när på hösten samma år de bekanta
försvarsberedningarna tillsattes, kallades Fürst att taga säte
i den andra af dem, den som hade att utreda härens
och flottans respektive betydelse för försvaret. Varm
försvarsvän som han är ägnade sig Fürst med stor
ifver åt detta utredningsarbete, tills detsamma af
bekanta anledningar afbröts strax före sin slutliga
fullbordan. Ett förslag till betänkande förelåg
emellertid redan och anlitades äfven vid den
Hammarskjöldska försvarspropositionens aflåtande till 1914
års senare riksdag. Till väsentliga partier har det
karaktären af hemlig handling och är alltså blott
till vissa delar kändt. Men det torde kunna
antagas som säkert, att detsamma starkt bidragit till
att gifva undervattensvapnet den plats i vårt
sjöförsvar, som erfarenheterna från det sedermera
utbrutna världskriget på ett så slående sätt
rättfärdigat.
I öfrigt har Fürst gifvetvis varit till fullo upptagen
af det viktiga embete, som anförtrotts honom. Det
har ju gällt, att föra 1912 års betydelsefulla
yrkes-farelag till verkställighet och dessutom att
förbereda de mångahanda arbetareskyddspörsmål, som
äro föremål för internationell handläggning i syfte
at deras lösning i de olika länderna efter i
hufvudsak samma grundlinjer. Hänsyn till konkurrensen
gör nämligen, att de olika lagstiftningarne måste
något så när följas åt, för att icke industrien i det
ena landet skall behöfva arbeta under
ogynnsammare villkor än i det andra. Visserligen har
kriget afbrutit detta liksom snart sagdt allt annat
fredligt internationellt samarbete. Men man bör vara
berättigad att hoppas, att detsamma efter
fredsslutet skall med förnyad kraft återupptagas.
Fürst är sedan "1894 gift med Gurli von
Heden-berg, dotter af jägmästaren Johan Henrik von
Hedenberg och hans maka Agnes Katarina Schmidt.
610 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
