Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 32, den 9 maj 1915 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS ERICSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Af den svenska flottans män är det få, som i
högre grad än kommendörkapten Hans Ericson
varit verksamma för utbredande af öfvertygelsen
om den svenska flottans betydelse för Sveriges
försvar och enkannerligen om nödvändigheten af
artillerifartygs ingående i densamma för att den
skall vara" i stånd att till fullo motsvara sin
uppgift. Och när pansarbåten "Sverige" nu ändtligen
under stora högtidligheter lyckligt och väl hunnit
löpa af stapeln, är det endast naturligt, att
kommendörkapten Ericsons namn bringas i alldeles
särskild erinran.
Håkan Hans Christian Ericson är född i
Stockholm den 16 februari 1868. Han är son till
grosshandlaren Edvard Vilhelm Ericson därstädes och
dennes maka Augusta Sofia Christina Lundeberg,
syster till den bekante värme försvarsvännen och
politikern Christian Lundeberg.
Kommendörkapten Ericson fick sin första
undervisning i Klara elementarskola, Norra
latinläroverket samt Realläroverket i Stockholm, men inträdde
vid 15 års ålder som kadett vid sjökrigsskolan,
hvarifrån han utexaminerades 1889. Efter att som
underlöjtnant ha varit kommenderad i
excercissko-lans befälskurs 1889—1890 och å korvetten Freja
på dess expedition till Medelhafvet 1890 —91,
utnämndes han sistnämnda år till löjtnant vid flottan.
Den följande tiden hade han kommenderingar vid
excercisskolan i Stockholm 1891, vid skjut- och
minskolan 1891—92 samt som instruktionsofficer
vid excercisskolan på Kungsholmens fästning 1892
—93, genomgick minskolans lägre kurs 1892,
in-fanteriskjutskolan å Rosersberg 1893 samt
artilleri-och ingeniörshögskolan 1894—98, aflade
afgångsexamen från lägre kursen vid nämnda högskola
1896 och från den högre kursen 1898. Under tiden
var han kommenderad till tjänstgöring på
korvetten "Saga" i Östersjön och norra Atlanten 1896
och sedermera 1898—99 på korvetten "Freja" i norra
Atlanten och Medelhafvet. Åren 1898—1904 var
han dessutom upptagen af tjänstgöring i
marinförvaltningen samtidigt som han från 1902 tjänstgjorde
som lärare i artilleri vid sjökrigshögskolan och vid
sjökrigsskolan.
År 1900 blef han utnämnd till kapten vid
flottan och togs nu snart i anspråk äfven för
viktiga utredningsarbeten. Han var sålunda ledamot
af sjökrigsmaterielkommittén 1907—1909, af
flott-statskommittén 1908, af kommittén för frågor
angående sjömanskårens organisation samma år.och
tiänstgjorde som sekreterare i den första
försvarskommittén 1907-10. Från 1909 inkallades han
ånyo till tjänstgöring i marinförvaltningen och
fungerar sedan sistlidet år där som afdelningschef för
artilleriafdelningen. År 1910 utnämnd till adjutant
hos konungen, befordrades han 1911 till
kommendörkapten af andra graden.
År 1911 beredde Blekinge läns landstings
högergrupp honom tillfälle att beträda den parlamentariska
banan genom att välja honom till ledamot af
Riksdagens första kammare. Med mycken ifver och
icke ringa skicklighet har han sedan dess som en
af flottans få representanter i riksdagen där fört
dess talan.
Redan vid 1912 års remissdebatt uppträdde han
och tolkade de allvarliga farhågor för flottans
framtid, hvarmed sjöförsvarets män mottagit
underrättelsen om det beslut af den dåvarande regeringen,
hvarigenom ett uppskof med det af föregående
års riksdag beslutade pansarbåtsbvggandet blifvit
gjort. Detta uppskof vållade — framhöll han —
icke blott stillastående utan ett succesivt
tillbakagående af pansarflottans stridsvärde, det ökade
svårigheten att sedermera ersätta den föråldrade
pan-sarfartygsmaterielen, och — framför allt — det
minskade utsikten för flottan att med tillbörlig kraft
kunna uppträda vid landets försvar. Så mycket
större vore förstämningen, som det finge anses
uppenbart, att kustpansarfartyg vore oundgängligen
nödvändiga stridsmedel för vår örlogsflotta.
Kommendörkapten Ericsons yttrande hade ingen
omedelbar verkan på riksdagen, men det i förening
med talrika prässinlägg, hvilka icke minst härflöto
från hans pänna, bidrog i hög mån till den
mäktiga försvarsrörelses uppkomst, som från och med
1912 i allt starkare vågor drog fram genom vårt
folk. Pansarbåtsföreningen kom till stånd, en
frivillig värnskatt, i fredstid utan motstycke vare sig
i värt eller andra folks häfder, åtogs, som
möjliggjorde ett omedelbart begynnande af det
pansar-båtsbygge 1911 års regeringsbeslut ställt på en oviss
f amtid och den 3 maj i år har "Sverige" kunnat
sjösättas. Förra årets senare riksdag har
dessutom ställt medel till förfogande, som trygga äfven
utvecklingen af flottans artillerifartygsafdelning, om
också icke i den utsträckning, som
kommendörkapten Ericson skulle funnit önskvärd.
Ty kommendörkapten Ericson tänker som
naturligt är högt om sitt vapen. Vid
remissdebatten vid 1914 års förra riksdag uttalade han hvad
han däraf kräfde. Vår flotta måste vara så stark
— yttrade han — att den utgör ett kraftigt hot mot
hvarje fientligt företag emot vårt land, och sådan,
att den förmår förhindra, försvåra eller fördröja
öfver-skeppningar emot oss, vare sig de äro riktade emot
något ar våra många skärgårdsområden eller mot
den öppna kusten. Först därigenom blir det
möjligt att ernå den nödvändiga samverkan mellan
armén och flottan; först därigenom blir det möjligt
för armén att, om en invasion företages, med
utsikt till framgång upptaga kampen. Men vi behöfva
vår flotta äfven för andra ändamål. -Det är tydligt.,
att faran för en neutralitetskränkning för oss i de
flesta fall föreligger vid sjögränsen eller vid
Gotland. Det blir då tydligen styrkan af våra
sjöstridskrafter, som i första hand blir bestämmande för
huruvida vår. neutralitet kommer att respekteras
eller icke. Styrkan af sjövapnet och dess
beredskap måste då vara sådant, att den risk, som en
främmande makt löper af ett snabbt och kraftigt
ingripande af flottan, afhåller honom från en sådan
kränkning. 97 proc. af vår handelsomsättning med
utlandet går öfver sjön. Denna handelsomsättning
uppgår för närvarande i värde till omkring 4 mill.
kr. om dagen i genomsnitt. En handelsblockad
af vårt land skulle inom kort medföra den bittersta
nöd inom landet; det bör för en hvar vara
uppenbart hvad en sådan innebär, och mot en dylik ha
vi intet annat vapen än vår flotta. — — "Här har
mången gång och under många år diskuterats,
hvilka flottans uppgifter skulle vara, och man har
sökt uppdraga gränsen för dem. Jag tror, att man
aldrig kan få en riktig formulering tör den saken
på annat sätt, än att man säger, att flottan skall
försvara landet till sjöss; och därför behöfves en
sjöduglig flotta."
Sådant är kommendörkapten Ericsons program
tör vår flottas stora och höga uppgifter.
Inom riksdagen är E. led. af statsutskottet sedan
1914 och var led. af försvarsriksdagen särskilda
utskott för försvarets ordnande.
- 498 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
