Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 31, den 3 maj 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST SCHMITZ.
J
TILL PORTRÄTTET Å
Vid denf storartade utställning i Malmö, hvilken
inom kort öppnar sina portar för täflan mellan
samtliga vid Östersjöns stränder belägna länders industri
och konst, skall Skåne helt visst göra sitt bästa
för att häfda sina anspråk på att ensamt för sig gå
upp mot ett kungarike. En mycket .stor del af
Sveriges industri rymmes i själfva verket inom dess
sydligaste landskaps landamären, och inom åtskilliga
branscher är den skånska tillverkningen helt enkelt
allena rådande; man tanke blott på socker och
produkter af eldfast lera. Men äfven på områden, å
hvilka icke som å dessa de naturliga betingelserna
trädt stödjande bi, har skånsk företagsamhet i många
fall arbetat sig. fram till en rangplats. Om detta i
särskild grad är fallet inom textilindustrien, beror
detta i främsta rummet på en enskild mans sällsynta
duglighet och energi. Mannens namn läses under
bilden å första sidan: det lyder August Schmitz.
August Schmitz är född i Maschede i Wästfalen
den 25 Mars 1851. Sin uppfostran och utbildning
erhöll han äfven i Tyskland, men kom tidigt till
Sverige och kallades endast 23-årig till teknisk
direktör vid Malmö yllefabriksaktiebolag. Detta hade
bildats redan 1866 på initiativ af grefve Sten Axel
Lewenhaupt, hvilken tidigare (1858) grundat och
ledt en yllefabrik i Landskrona, och denne blef
äfven den vid Stora Nygatan i Malmö nyanlagda
yllefabrikens förste tekniske ledare. Det blef
emellertid den unge Schmitz förbehållet att föra verket
dess stora framtid till mötes. Första arbetsåret
uppgick tillverkningsvärdet endast till 218,000 kr., redan
1882 var summan tredubblad och 1887 hade det stigit
till det efter den tidens svenska förhållanden
betydande beloppet af 1,176,960 kr. med ett arbetareantal
af 368. Den 7 mars 1888 utbröt emellertid eld i
fabrikens torkrum och på några timmar var hela
etablissementet ödelagdt. Här fick nu Schmitz
tillfälle att lägga i dagen hela sin beundransvärda
energi. Genast vidtogos åtgärder för fabrikens
åter-uppförande, delvis med tillhjälp af fabrikens egna
arbetare, som i öfrigt samtliga under tiden åtnjöto half
aflöning, och redan på våren följande år kunde
tillverkningen återupptagas. Numera är fabriken en af
nordens största industrianläggningar och Skandinaviens
största inom ylletillverkningsbranschen. Dess
byggnadskomplex är af den omfattning, att det icke kan
undgå någon Malmöbesökandes uppmärksamhet.
Det upptager nämligen ett af de största kvarteren
i staden, och är belägen i dennas centrala del,
mellan Stora Ny-, Student- och Malmborgsgatorna samt
Södra promenaden. Hufvudbyggnaden är uppförd
uteslutande af sten och järn i fyra våningar, samt
innehåller ett ansenligt antal arbetslokaler, hvilka
hvar för sig kunna fullständigt isoleras i händelse
af eldsolycka. Väf- och spinnstolar äro samtliga af
modernaste slag och alla nutidens uppfinningar och
förbättringar i öfrigt likaledes tagna i anspråk.
En ytterligare utvidgning ägde rum i början af år
1899, då Manufaktur Aktiebolagets f. d. fastigheter
jämte intill liggande egendomar i kvarteret
Spinneriet inköptes. Här inrättades nu midt emot
yllefabriken ett modernt kamgarnsspinneri, en
konst-ullfabrik o. s. v.
Samtidigt med att beslut fattades om fabrikens
återuppförande 1888 beslöts äfven anläggande af en
filialfabrik. Ett härför lämpligt område inköptes vid
Furulund invid den vattenrika Kjäflingeån i närheten
at den nuvarande järnvägss ationen af samma namn.
Här uppfördes byggnader för klädesfabrik, färgeri
och appreteringsverk.
I såväl Malmö som Furulund ha anordnats egna
mekaniska verkstäder och elektricitetsverk.
Malmö Yllefabriks ekonomiska framgång under
August Schmitz’ ledning har varit högst betydande.
FÖREGÅENDE SIDA.
Aktiekapitalet, som ursprungligen utgjorde allenast
300,000 kr., har ökats till 900,000 kr. endast genom
hopsamlade vinstmedel. De sista tio åren har en
regelbunden utdelning al 162/3 procent kunnat
utbetalas. Härutöfver ha diverse fonder afsatts, som
uppgå till ett belopp af öfver 23A mill. kr.
Tillverkningen uppgår till öfver en mill. kg. väfnader
(kläden, dofflar, kordorojer m. m.) årligen med ett
värde af mer än 6 mill. kr.
Men icke blott aktieägarne ha haft anledning att
känna sig tillfredsställda med direktör Schmitz.
Äfven arbetarne ha honom att tacka för mycket.
Aflöningarne äro förhållandevis höga och genom
sparkassor, hvilka af bolaget förvaltas, uppmuntras
arbetarne till sparsamhet. Sedan 1869 finnes en
sjukoch begrafningskassa, men oafsedt den af denna
kassa utgående hjälpen erhålla arbetarne fri
läkarevård och medicin. På initiativ af Schmitz bildade
bolaget 1884 en reglementerad pensions- och
understödsfond samt lämnade’ som grundplåt 10,000
kr. Genom senare tillskott har denna nu vuxit till
betydligt öfver 200,000 kr. Ur fonden utbetalas
årliga pensioner å belopp mellan 250 och 1000 kr.
Vid Furulund ha uppförts synnerligen prydliga
arbetarebostäder samt inrättats ångkök och
kvinnohem m. m. I allmänhet har ock det bästa
förhållande varit rådande mellan disponenten och hans
arbetspersonal och det är betecknande, att den
arbetskonflikt, som uppstod vid fabriken i Furulund
på 1890-talet, gaf anledning till ett förhållande af
personlig högaktning mellan den skånska
arbetarerörelsens främste man Axel Danielsson och den i
bästa mening patriarkaliske arbetsgifvaren, som tog
sig uttryck i en krans af denne sistnämnde på den
store arbetarledarens graf.
August Schmitz insatser på den svenska
textilindustriens område inskränker sig emellertid icke
till verksamheten i Malmö. Han är äfven ledamot
af styrelsen för Stockholms Yllefabriksaktiebolag.
Man har också sett hans namn satt i sammanhang
med med ett återupptagande af den nedlagda
yllefabriken i Varberg.
Dessutom är Schmitz intresserad i
pappersindustrien genom ledamotskap af styrelserna tör
Strömnäs bruks a.-b. och för Fridaförs fabriks a.-b.,
hvilket sistnämnda tillverkar- papp och kartong. I
Malmö drager äfven Kockums mekaniska
verkstadsaktiebolag fördel af hans erfarenhet och vida
affärsblick. Alltsedan 1906 ledamot af styrelsen för
dåvarande Skånes enskilda bank inträdde han vid
dennas uppgående i Skandinaviska
kreditaktiebolaget 1910 jämväl i styrelsen för detta bankinstitut.
Om det anseende Schmitz åtnjuter inom
industrikretsar vittnar, att han tillhör styrelsen för Sveriges
industriförbund samt SKånes handels-,
industri-och sjöfartskammare, inom hvilken han fungerar somt
andre vice ordförande i arbetsutskottet.
Af Malmö stads invånare har Schmitz hedrats,
med uppdrag som stadsfullmäktig. I Sydsvenska
Kraftaktiebolagets styrelse, inom hvilken han är vice
ordförande, representerar han likaledes staden Malmö.
Sedan 1903 är han Tyska Rikets konsul i Malmö.
Hvar 8 Dags Följetong.
J detta n:r afslutas "Excellensens barn" af b- von’ Wolzogen
och samtidigt börjar en ny roman af E. A. Rowlands, i
öfversättning kallad "Solnedgång och morgongryning". Den nya
romanen torde med säkerhet komma att tillvinna sig stort
intresse-både tillfölje det verkligt spännande innehållet, den ypperliga
karaktärsteckningen och den betydande skildringskonst, af hvilken
den uppbäres.
Berättelsen tager genast vid och fortskrider raskt undt r ökad’
spänning, icke sä/lan drifven, af en liflighet och kraft, som
oemotståndligt gripa intresset Öfvertygade om att vi gjort ett rodf
val blund den stora mängd nyutkomna, af kritiken
uppmärksammade romaner, som ställts till värt förfogande, rekommendera vr
härmed på det lifligaste den nya följetongen ull våra läsare
och läsarinnor.
482 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
