Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 17, den 25 januari 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS SENASTE HAMNANLÄGGNING.
Göteborgs stads nya
hamnområde, Sannegårdshamnen, hvars
anläggning: påbonades 1908 och
sedan årsskiftet legat färdig att
tagas i bruk. invigdes den 15
jan. i närvaro af borgmästare
och råd, medlemmar af
stads-fullmäktige och stadens
styrelser samt representanter, for
handel, sjöfart och industri.
Den nya hamnen, hvilken
företrädesvis ar afsedd for
mass-godstrafik, utgöres af en 660
meter lång och 100 meter bred
bassang. med en sammanlagd
kajstracka af 900 meter, Den
totalkostnad hamnbyggnaden
dragit. 3,725,000 kr. understiger
väsentligt det till densamma
ur-sprungligenölbevibade anslaget,
4,415,000 kr.
DEN NYA MASSGODSHAMNEN VID SANNEGARDEN, invigd d 15 ian Öfverst Vy af en del aj hamnen Se ärg XIV- -
Nedre bilderna visa stadsfullmäktiges m fl. inbjudnes ankomst med extratåg å den nya bandelen Sannegården—Tingstad samt
besiktigande af de nya hamnanlaggmngarne — Foto- 1 Francis 2 och 3 Backlund, Goteborg
yngre ombord. Man blir så van vid att se
fartygen, att man slutar längta sig öfver till dem för att
komma i hamn. Den ena ångaren är den andra
lik och seglarna — ja dem kännerman ju också till.
De nyckfulla väderleksförhållandena däremot de
äro kanske mera beaktansvärda. Ena gången
härskar lugnet, en klar strålande himmel med tusende
och åter tusende stjärnor, hvälfver sig uppöfver en
då lanterninens sken synes med sina blixtar på
långt håll vägledande fartygen. Andra gången åter
ryter stormen med förfärande kraft, vädret är disigt
och sjöarna spola in öfver däck. Skeppet dyker
upp och ned samt hugger och sliter i sin
ankar-ketting. Luften blir allt tätare och tätare och snart
synes ej fyrskenet på längre distans än ett par
kabellängder. Då få de raska männen sätta
mistsig-nalapparaten ombord i ordning för att medelst denna
kunna upplysa de sjöfarande om var de befinna sig.
Vid sådana tillfällen måste vaksamheten vara stor
så att ej någon olycka inträffar. Oupphörligen
måste vakten se till att lanterninern är i ordning,
ty nu gäller det mer än annars att skenet som
sprids därifrån är klart och skarpt.
En annan gång åter, då vinden ej är så hård och
luften ej så tjock kan det hända att något fartyg
kommer stäfvande mot de grund som fyrskeppet
skall bevaka och då gäller det att hastigt nog innan
grundstötning sker aflossa ett varningsskott till det
intet ondt anande fartyget, som misstagit sig på kursen.
Hur många fartyg ha ej genom fyrskeppen och
dess dugliga besättningar blifvit räddade från
undergång och huru många människolif ha ej genom
deras hjälp blifvit förda i säker hamn? — Tusenden
och åter tusenden kan man svara på en sådan fråga.
Men om stormen är svår och tjänstgöringen
ansträngande under vanliga förhållanden huru mycket
fasansfullare blir den ej då snö, is och köld tillstöta?
Besättningarna på de nu indragna fyrskeppen uppe
i Geflebukten kunna helt säkert berätta om svåra
lidanden under kampen att hålla fartygen sjövärdiga
och fria från is.
Fyrmästaren ser att stormen är i annalkande.
Hvad månde den bära i sitt sköte? Allt ombord
surras fast. Sjöarna börja torna upp sig. Högre
och högre vräka de upp långs fartygets sidor.
Förskeppet dyker gång på gång ned samt kastar upp
— 261 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
