Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, den 23 november 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF LAGERCRANTZ.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Vid de förflyttningar, som sistlidne sommar ägde
rum inom k. ilottans högre befäl, yppade sig, som
man nog minnes, rätt mycken meningsskiljaktighet
såväl inom som utom fackmännens krets. Men i
ett stycke voro åsikterna icke delade: därom att
vår marin i dittillsvarande varfschefen i Karlskrona,
kommendör Gustaf Lagercrantz erhållit en i hög
grad på en gång duglig och förtjänt befälhafvande
amiral och kommendant i Karlskrona.
Henrik Gustaf Lagercrantz är född i Stockholm
den 27 maj 1856, en yngre son till dåvarande
löjtnanten vid artilleriet, sedermera landshöfdngen,
slutligen statsrådet och chefen för finansdepartementet
Carl Gustaf Lagercrantz och hans maka Augusta
Emerentia Carolina Zethelius, en dotter till den
bekante brukspatronen Adolf Zethelius.
Fädernesläkten härstammar från Gäfle, hvarefter den
ursprungligen kallade sig Gavelius, men valde sig vid
nobi-literingen 1682 det nuvarande ättenamnet, som den
sedan gjort berömdt icke blott i krigiska utan äfven
i fredliga — vetenskapliga såväl som administrativa
— värf. Icke minst var detta fallet med Gustaf
Lagercrantz’ fader, om hvilken det med rätta blifvit
sagdt, att han som både enskild och offentlig
person var ett mönster af plikttrohet och att han
slutligen för denna offrade sitt lif. Att denna
plikttrohet för sonen blifvit ett föredöme, därom
vittnar dennes egen lefnadsbana, ehuru han valde denna
icke efter fadern utan efter farbrodern, som var
generalmajor vid skärgårdsartilleriet och sedan blef
viceamiral yid flottan. I förbigående kan anmärkas,
att äfven mödernesläkten vid denna tid var på ett
rramstående sätt representerad inom vårt sjövapen
genom kommendörkaptenen Adolf Viktor Zethelius.
Vid fjorton års ålder antogs Gustaf Lagercrantz
till elev vid sjökrigsskolan, vid uppnådda tjuguett
utexaminerades han därifrån och utnämndes
samtidigt (1877) till underlöjtnant vid k. flottan. De år,
som därefter följde, hörde till en peiiod i vår
marins historia, hvilken i aiseende på
materielanskaff-ningen icke hör till de ljusaste: först med den s. k.
Svea-certens godkännande af 1883 års riksdag följde
i detta hänseende bättre tider. Men för personalen
och ej minst för Lagercrantz voro de åren som andra
fyllda af sträfsamt, plikttroget arbete. Under sina
underlöjtnantsår genomgick han utom vanliga
kommenderingar äfven kurs vid gymnastiska
centralinstitutet och togs, sedan han 1882 erhållit sin
löjtnantsfullmakt, äfven i anspråk tör sjökrigsskolan.
Befordran till kapten uppnåddes 1892 och han
beordrades nu efter hvartannat att tillsammans med
officerare af armén utarbeta förslag till
gymnastik-och bajonettfäktningsreglemente för armén och att
deltaga vid töreslåendet af ändringar i ett tidigare
uppgjordt förslag till instruktion för sabelfäktning
till fots. Följande år blef han äfvenledes ledamot i
kommissionen för öfverseende af gallande stadga för
sjökrigsskolan. Under sin kaptenstid gjorde han
dessutom tjänst som sekond på pansarbäten "Svea"
(1893), på korvetten "Norrköping" (1894) samt på
pansarbäten "Göta" (1895) och fick i denna egenskap
närvara vid Nord—ustersjökanalens invigning. I
öfrigt förde han befälet öfver åttonde och
tionde-matroskompanierna, utöfvade chefskap pa
logementsfartyget "Stockholm" (1896) och pa
torpedkryssaren "Örnen" samt beordrades till tjänstgöring
under chefen för flottans stab och i
marinförvaltningen. Efter att 1899 ha utnämnts till
kommendörkapten af andra graden innehade han under
längre eller kortare tid chefskap för denna
sistnämndas intendentafdelning och för sjöförsvarsdeparte-
mentets kommandoexpedition och tjänstgjorde för
öfrigt bl. a. som chef för skjutskolan och
afdelningschef för de till denna skolas öfningar bestämda
fartyg, som chef å chefsfartyget "Drott" (1900) och å
korvetten "Freja" (1902). 1903 förordnades han att
t. v. vara chef för marinförvaltningens
intendentafdelning och blef senare chef för dess
torpedafdelning. Sin fullmakt som kommendör erhöll han den
20 juni 1905, sålunda midt under den för flottan så
ytterst kräfvande vakttjänsten under
unionsupplös-ningssommaren. Han hade då ock varit medlem af
den komité, som den 15 juli 1904 utlät sig i frågan
om flottstationen i Stockholm.
Den 21 december 1907 förflyttades Lagercrantz’
tjänstgöring på ett mera afgjort sätt till flottans
hufvudstation i Karlskrona. Han förordnades nämligen
då i sammanhang med kommendör Ehrensvärds
utnämning till chef för sjöförsvarsdepartementet att
tillsvidare öfvertaga ställningen som varfschef
därstädes, ett förordnande, som vid Ehrensvärds
afgång från statsrådstaburetten och åtföljande
utnämning till chefsplats i Stockholm den 10 juni 1910
gjordes definitivt.
Det är allmänt bekant hvilken uppryckning
Lagercrantz’ utöfning af chefskapet på detta vårt lands
förnämsta örlogsvarf medfört för detta. Nya och
tidsenliga arbetsmaskiner anskaffades och allt kom
i ett modernare skick, än man annars varit van att
därstädes iakttaga. En mängd betydande arbeten,
som under dessa år kommo till utförande, gåfvo
ock vittnesbörd om den drift och energi, som med
Lagercrantz hållit sitt intåg på arbetsplatsen.
1 sammanhang med amiral Sidners förflyttning
till Stockholm innevarande år mottog Lagercrantz
som ofvan nämndt utnämning till befälhafvande
amiral och kommendant i Karlskrona. "Befälhafvande
amiralen" är numera egentligen blott en titel, men
såsom sådan innehar han den högsta tjänstegraden
inom fästningen. Däremot har han i egenskap af
kommendant en viss befälsrätt Öfver all inom
fästningens område förlagd personalaf såväl flottan som
armén och är jämväl i egenskap af
stationsbefälhafvare högste truppchef på platsen öfver flottans
personal därstädes.
I hvilken grad amiral Lagercrantz förstått förvärfva
sig allmän aktning och allmänna sympatier å den plats,
där han sedan 1907 är verksam, därpå har han redan
erhållit talrika bevis. Hans medborgare ha kallat
honom till stadsfullmäktig i Karlskronafstad och äfven
landstingsmannauppdraget harkommrt.på hanslott.
Den 16 november utsåg honom K.
Örlogsmannasällskapet till sin ordförande. Den svenska
allmänheten känner sig ock trygg,,så länge den vet, att
kommendantstafven i vårt lands viktigaste
kustfästning hvilar i hans fasta och erfarna hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
