- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 14 (1912/1913) /
402

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25, den 30 mars 1913 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C. F. LUNDSTRÖM.

TILL PORTRÄTTET

Bland föregångsmännen inom den storartade
industriella utveckling, som ägt rum i vårt land under
det senast tilländalupna århundradet intager den man
hvars bild i dag återfinnes på H. 8. D:s förstasida,
en af de mest bemärkta platserna.

Carl Frans Lundström’ ärjfödd i Jönköping/Men
2 april 1823 och fyller sålunda om få dagar 90 år.
Föräldrarne voro den kände boktryckaren och
kommunalmannen, utgifvaren af Jönköpings Tidning,
Johan Peter Lundström och hans maka Jeanna
Regina Schalander. Släkten härstammar ursprungligen
från Östergötland, där farfadern var orgelbyggare.
Efter grundläggande undervisning i fädernestaden
kom C. F. Lundström först till Stockholm, där han
genomgick handelsinstitut, och därefter till Göteborg,
hvarest han under loppet af ett par år å
handelskontor förvärfvade sig sin första praktiska
köpmansutbildning. Härifrån ställde han vägen till England,
där han hängaf sig åt tekniska studier och
utarbetade en plan att i Jönköping anlägga en fabrik för
metallarbeten. Hemkommen lyckades han — då
ännu 21-årig — att under kompanjonskap med J.
Sandwall förverkliga detta företag, som
hufvudsak-ligen gick ut på tillverkning af knappar samt
andra präglade och svarfvade metallvaror. I denna
fabrik uppsattes en ångmaskin, den första i
Jönköping för industriellt ändamål och som sådan
föremål för jönköpingsbornas undran och beundran.
Redan efter ett par år (1846) sålde han emellertid
denna fabrik, som nu flyttades till Skultuna, medan han
själf under samarbete med brodern, den svenska
tändsticksindustriens fader, Johan Edvard Lundström,
riktade sig åt andra industrigrenar.

Denne sistnämnde hade börjat sin bana som
industriman i faderns yrke och utgaf 1843—44
Jönköpingsbladet. Men denne uppslagsrike ande nöjde
sig ej länge härmed. Nära till hands för honom låg
naturligtvis att anordna egen papperstillverkning, och
tillsammans med den yngre brodern inköpte han
Stensholms pappersbruk, rivilket efter få år kom
uteslutande i denne senares händer. Men därjämte
skred han 1844 till anläggning af den
tändsticksfabrik, hvilken icke blott var den första i sitt slag i
Sverige, utan äfven efter de berömda patenten 1855
och 1856 på tillverkning af tändstickor utan svafvel
och fosfor blef den första svenska
industrianläggning, som med sina tillverkningar förde det svenska
namnet jordklotet rundt. Härvid stod honom
emellertid Carl Frans Lundstöm energiskt bi. Vid själfva
anläggningen var det sålunda denne, som under en
resa i Tyskland anskaffade ritningar till de vid
tänd-sticksfabrikationen använda maskinerna, hvilka
sedan tillverkades i Jönköping, och längre fram var
det också han, som först lyckades organisera en
svensk tändsticksexport.

Under riktigt antagande, att förutsättningarne vore
gynnsamma för försäljning af svenska tändstickor till
utlandet, lyckades det honom nämligen att under
en resa till England inleda förbindelse med
handelsfirman Bryant & May för detta ändamål. Härigenom
fick fabriken snart mycket god afsättning och lades
grunden till en världsaffär, i det den svenska
tänd-sticksindustrien snart nog blef den ledande på den
internationella marknaden. Ännu alltjämt
representerar den en af de viktigaste posterna i vår
utförsel af färdigfabrikat.

I sammanhang med upptagandet af tillverkningen
af säkerhetständstickor 1857 utvidgades den af
bröderna Lundström bedrifna tändsticksfabriken,
hvar-vid bildades Jönköpings Tändsticksaktiebolag, i hvil-

- 402

FÖREGÅENDE SIDA.

ket han • inom kort efter brodern blef disponent, i
hvilken befattning han kvarstod till 1863.

Härmed voro emellertid Carl Frans Lundströms
initiativ till industriella anläggningar ingalunda slut.
I förening med sin broder och handlanden F. Q.
Sandwall grundade han Jönköpings gjuteri och
mekaniska verkstad — där tändsticksmaskinerna
numera kunde utföras — samt 1857, äfvenledes i
Jönköping, Strands väfver! jämte färgeri och
apprete-ringsfabrik för tillverkning af hel- och halfylletyger
af sådana slag, som icke förut kunnat tillverkas inom
landet. Med hvilken framgång äfven denna
fabrikation bedrefs, kan man förstå däraf, att vid
världsutställningen i London år 1862 en engelsk fackman
för redaktör S. A. Hedlund om väfveriets där
exponerade tyger uttalade, att deras kvalitet var
sådan, att han ej kunde skilja dem från
Bradford-fabrikaten. Detta väfveri fick emellertid ingen lång
tillvaro. Fabriken nedbrann nämligen 1863 helt och
hållet och blef icke återuppbyggd.

För att förse sitt väfveri och tändsticksfabriken
med lyse anlade C. F. Lundström ett gasverk, som
blef färdigt 1858 och länge försåg äfven staden
Jönköping med gas.

I detta sammanhang må nämnas, att Lundström
var den förste, som exporterade lingon från
Sverige. Under ett besök i London hade han
nämligen hört omtalas, att man dit importerade ganska
mycket skogsbär från Norge. Han skyndade att
anskaffa ett ombud därstädes och 1851 började han
trots de jämförelsevis obekväma
kommunikationerna dit utföra ganska stora kvantiteter svenska
lingon, hvilket pågick under några år med godt
resultat. Sedan emellertid ombudet aflidit och
viktigare affärer helt upptogo Lundströms tid, upphörde
denna export åter för att först efter en mansålder
af andra återupptagas.

År 1863 lämnade Lundström Jönköping och
flyttade till hufvudstaden, där han tillträdde
chefsplatsen för Carlsviks fabriker, hvilken befattning han
innehade till 1880. Följande år blef han direktör i
Åby aktiebolag (Thorshags nya bomullsspinneri),
hvarjämte han ägnade sig åt ett vidsträckt jordbruk
i Upland: han bosatte sig ock sedermera på en af
sina egendomar, Antuna, därstädes.

Inom det offentliga lifvet såväl i Jönköping som
hufvudstaden har Lundström tagit en verksam del.
I Jönköping tillhörde han den första
stadsfullmäktiguppsättningen och invaldes i Stockholm i
kommunalrepresentationen, så snart tillfälle därtill erbjöd
sig. Här kvarstod han som ledamot i
stadsfullmäktige och beredningsutskott till 1883, bl. a.
inläggande förtjänster om brandväsendets ordnande och
införandet af göteborgssystemet. 1873—75
representerade han hufvudstaden i Andra kammaren.

På grund af sin ställning som stor industriman och
sin kännedom om utländska förhållanden togs
Lundström i anspråk för de flesta större utställningar, i
hvilka Sverige deltog på 1860- och 1870-talen. Bl.
a. var han Sveriges kommissarie vid
världsutställningarne i Wien 1873 och i Filadelfia 1876.

Äfven på jordbrukets område har Lundström gjort
betydande insatser, hvilka föranledt hans inval till
ledamot i landtbruksakademien 1872 och hans
utnämning till hedersledamot däraf 1899. För sina
underlydande har han sörjt på ett utmärkt sätt genom
sparpremier, föreläsningar, folkbibliotek, åtgärder till
egnahemsrörelsens fromma m. m.

Nu njuter han ett välförtjänt otium efter en lång,
ovanligt verksam och förtjänstfull lefnad. ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/14/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free