Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. Den 1 Januari 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
SKJUTSKOLAN A ROSERSBERG: HALFTROPP I ELDSTRID.
,Jirhf • Kern. A B. Hengt SUfver*parre Sfhtm—Obg
skolan varit förlagd hit. Nu hafva händelserna så
fogat, att skjutskolan skall flyttas och trakten återta
sitt fredliga lugn.
De större iordringar i afseende å öfningsterräng.
som gjort sig gällande i och med den moderna
utvecklingen af skjuttekniken och därmed
sammanhängande taktiska frågor, hafva föranledt
skjutskolans målsmän inom armén att se sig om efter
en ny förläggningsplats för densamma, erbjudande
större möjligheter i afseende å framiör allt
lång-Jistansskjutning, än som varit fallet vid och omkring
Rosersberg.
Rosersbergs slott ligger 2 km. söder om stationen
af samma namn, ungefär midt emellan Stockholm
och Uppsala.
Slottets yttre har ingenting i och för sig
egendomligt i afseende å byggnadsarten; dock erbjuder
det, synnerligast från sjösidan, en mäktig och
imponerande anblick.
Därtill är det omgifvet af en park, som sträcker
sig nära 2 km. i västlig riktning, ända ut till
sjöstranden. Två jättealléer af månghundraåriga lindar,
utmynnande från en å slottets södra sida befintlig
terrass, inrama utsikten härifrån mellan ett par
kompakta gröna väggar, i hvilkas bakgrund sjön lyser
fram. Ju mer man aflägsnar sig från slottet, desto
mer antar parken karaktären af vildskog. Längst
ned vid stranden, som är klippig och brant, finnes
en af människohänder påbättrad naturlig grotta, bildad
af ett jättestort stenblock, hvilket likt ett tak skjuter
ut från berghällen. Här och där i parken skymtar
en gård, tillhörig slottet. Men längst bort är
stillheten, ödsligheten nästan imponerande. Det är ett
stycke medeltid midt i det folkrika Uppland. — Rik
vegetation utmärker trakten. T. o. m. boken bjuder
här sin rika skugga — i och för sig en
egendomlighet så långt norrut. Trädgårdssnäckan och
Karl-Johanssvampen påminna om forna dagars kulinariska
omsorger.
I forna dagar hade emellertid Rosersberg ett annat
utseende än nu.
Slottets historia går nämligen tillbaka till 1600-talet,
då det först anlades på den plats, där det nu befinner
sig. Gårdens ursprung är emellertid betydligt äldre.
Denna del af Uppland hör ju till Sveriges allra äldsta
odlade bygder. Betecknande nog, vill sägnen leda
gårdefis ursprung ända tillbaka till Odén. Hålla vi
oss emellertid till det historiska, kunna vi fastslå, att
hemmanet uppkommit af flera gårdar, bl. a. säteriet
Norusa, som 1567—73 var sätesgård för väpnaren
Nils Olssons änka Karin. En annan del var från
1500-talets början stamgods under ätten Tre Rosor,
från hvilken den sedermera genom arf kom till
Oxenstiernorna. År 1624 förvärfvade sig
riksskattmästaren Qabriel B:son Oxenstierna genom byte
äganderätten till alla de spridda delarna af gården.
Han bär ock äran af själfva slottets byggnad och
var den, som gaf det namnet Rosersberg (efter sin
moder af ätten Tre Rosor). Efter hans död
undergick det många skiftande öden, pantförskrefs i flera
omgångar till släkten De la Qardie, öfverlämnades
genom arf till marskalken Johan Qabriel Stenbock,
för att slutligen efter reduktionen år 1682 åter
tillfalla Oxenstiernorna.
Kanslipresidenten Bengt Oxenstierna, som nu fick
slottet om hand, lät på många sätt försköna
detsamma. Det var han, som anlade de storartade
trädgårdsanläggningar, hvars spår vi ännu skönja i
den storslagna parken, och hvilkas grandiosa
skönhet tyckes hafva varit allmänt bekant på denna tid.
1 detta skick är slottet afbildadt i Svecia Antigua
et Hodierna. En författare frän 1821 beskrifver det
sålunda: "Slottet hade, på själfva Corps de logiet,
en mycket hög takresning, flankerad med 6 torn,
och var helt och hållet uppfördt i den tidens vanliga
tyska byggnadsstil. Trädgården däremot var hållen
i den gamla franska arkitektoniska smaken, med
alléer, klippta gångar, vattenkonster, bilder och s. k.
viridarier af ett väl något stelt, men imponerande
utseende."
Efter Oxenstiernas död fick slottet åter flera
gånger byta ägare, tills det år 1757 genom byte kom
till kronan och af ständerna skänktes till sedermera
Karl XIII, dåvarande hertigen af Södermanland.
Denne, som trifdes synnerligen bra å detta sitt slott,
nedlade stora kostnader på dess försköning. Hans
medhjälpare härvid voro hofintendenten Sil|én och
friherre Axel Mörner, efter hvilkas ritningar och
planer en stor del af anläggningarna utfördes.
Slottet öfvergick sedermera till Karl XIV Johun
och anslogs 1823 åt drottning Desideria. Äfven
konung Karl XV har bott där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
