Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Den 2 Oktober 1910 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
TVENNE BILDER FRÅN ARBETET VID GÄSTRIKLANDS
NY-INVIGDA FOLKHÖGSKOLA: Lektion i redskapslära. — I köket.
Exteriörer af skolans byggnader d första sidans \ignett.
(Se text à sid. 7.)
svenska geologiens historia. Medan man ännu i
början af 1850-talet, ehuru med någon tvekan,
omfattade Sefströms teori om en rullstensflod såsom
rätta förklaringen af de lösa aflagringarnas uppkomst,
visade von Post redan i de båda förstnämnda
skrifterna ohållbarheten af denna åsikt. Hvad särskildt de
redan då mycket omskrifna rullstensåsarna beträffar,
framgick af von Posts undersökningar, att deras
material ingalunda var utan all ordning hopvräkt,
utan på ett ganska regelbundet sätt aflagradt. Genom
detta och andra resultat af sina undersökningar lade
von Post grunden till den, hvad Sverige angår, icke
långt därefter allmänt antagna glaciär-teorien, enligt
hvilken de lösa jordlagren i vårt land till
hufvudsaklig del leda sitt ursprung från den inlandsis, som
en gång framglidit öfver detsamma.
Qenom råd och upplysningar bidrog von Post
samtidigt i icke oväsentlig mån till det
vetenskapliga anordnandet af Sveriges geologiska kartarbeten,
då dessa 1856 började utgifvas efter en noggrannare
plan. Axel Erdmann, grundläggaren af dessa
arbeten, talar "med rättvis erkänsla" om "de särdeles
vackra undersökningar öfver våra yngre
jordbildningar, som af hr löjtnant v. Post blifvit utförda."
Han tillägger, att "några få bland dessa visserligen
finnas af författaren offentliggjorda, men att större
delen af de rika materialier, han på denna väg
insamlat, ännu äro outgifna". Tack vare Axel
Erdmann torde emellertid äfven de senare, åtminstone
till någon del, hafva kommit den geologiska
vetenskapen till godo.
I sammanhang härmed kan förtjäna nämnas, att
de svenska jordarternas terminologi äfven leder sitt
ursprung från v. Posts arbeten.
I sjutton år kvarstod von Post som disponent
■vid Reiimyre, men sedan han 1868 lämnat denna
befattning,’återvände han till sin första kärlek, i det
han i januari 1869 åter tog plats som lärare vid
Ultuna, denna gång som lärare i agrikulturkemi,
organisk och teknisk kemi samt geologi. Därjämte
var han föreståndare för den agrikulturkemiska
anstalten därstädes. Med största flit fortsatte han nu
sina naturstudier inom botanikens, zoologiens,
kemiens och geologiens områden och gjorde särskildt
i afseende på svampar, skador och parasiter på
kulturväxterna samt de lösa jordlagren och växtsam-
Foto. Olsson, Sandviken. <v«ch!.- lungt SU/Vmp»rr»
hällena en mängd värdefulla iakttagelser, som dock
tyvärr endast till ringa del och i fragmentarisk form
offentliggjorts. Från hans verksamhet som lärare
vid Ultuna föreligger i tryck utgifna hans
"Grund-linier till åkerbrukskemien". Sin lärarebana slöt han
först 1892, vid uppnådda 70 års åider, och bosatte
sig därefter i Upsala, alltjämt ägnande sig åt det
naturstudium som varit hans lefnads kärlek.
Af utmärkelser, som kommit von Post till del,
må nämnas att han redan 1858 kallades till ledamot
af Vetenskapsakademien och 1861 till ledamot af
Landtbruksakademien, som 1894 valde honom till
hedersledamot. 1875 erhöll han professors titel och
promoverades 1877 vid Upsala universitets jubelfest
till filosofie hedersdoktor. Efter afskedstagandet
kallade honom Upsala läns hushållningssällskap till
hedersledamot och tilldelade honom två år senare
sin guldmedalj.
Om von Posts verksamhet i det praktiska lifvets
tjänst må slutligen tilläggas, att det var han, som
den 16 februari 1874 i ett föredrag inför
Landtbruksakademien första gången i vårt land väckte förslag
om inrättandet af hushållsskolor för kvinnor i
betydelse af anstalter för inhämtande af kunskaper
om kemiens och fysiologiens tillämpning på
människans lefnadsbehof och näring samt om grunderna
för hushållets teknik, därvid begrundande sitt förslag
på ett sätt, som gör, att hans framställning än i
dag kan läsas med utbyte.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
