Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andreas.
Tro icke, att därför att mitt tal är
för-virradt — det är min glädje som yrar, men
jag har visshetens lugn i min själ. Så hör då!
Det var Johannes själf, som visade mig vägen.
Natanael.
Johannes?
(Judas, som under tiden rest sig upp och på afstånd
betraktat dem, närmar sig nu, då han hör detta namn,
och lyssnar till deras samtal, obemärkt af dem)
Andreas.
Ja, det var han själf, som visade mig den
väg, som förde bort från honom, — och aldrig
har han synts mig så stor. Minns du mannen
från Nazareth, som vi sågo?
Natanael.
Han som satt fjärran från de andra och
log så sällsamt åt Johannes’ tal?
Andreas.
Ja, han är det? Jesus, Josefs son, från
Nazareth!
Natanael.
Du yrar, — han Messias!
Andreas.
Du skulle icke känna igen honom, då han
talar! Jag vet icke hvad det är, — om det icke
är sanningen, som strömmar ut från honom.
Ja, jag tror, att han är Messias, och för den
tron ville jag dö i denna stund! Men du skall
få höra allt! Det var i morgse, — jag sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
