Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 268 —
han intagit sin middag, den enda stund pa dagen
da hans lifsandar voro i full verksamhet, gick han
upp i en skogsbacke och tillbragte der eftermid¬
dagen i en hiingmatta, omvexlande med att sofva
och läsa romaner, ju lättfattligare och innehålls¬
lösare ju bättre. Ibland hände det att han senare
på qvällen gjorde en kort promenad med hustru
och barn, som en exemplarisk familjefader egnar
och anstår, men han gick tidigt till sängs, ty vär¬
men söfde honom.
Medan han låg der och sof, satt hans lilla
bustru i en hvilstol på verandan och stirrade
utåt sjön, och hennes klara, blå ögon fingo ibland
ett för dem ovanligt uttryck af längtan och vemod,
då de följde molnens gång eller foglarnes flygt, och
hon tänkte på hur härligt det skulle vara att känna
sig fri som de.
Följden af denna olika smakrigtning var, att de
begge makarnes äktenskap under sommarmånaderna
icke utmärkte sig för någon synnerlig harmoni.
Adéle var outtröttlig i att föreslå små landtliga
fester, båtfärder på sjön, supéer i det gréna, och
expeditionssekreteraren var lika outtröttlig i att
predika om nödvändigheten, att efter säsongens
ansträngningar begagna sommaren till en för
både kropp och själ behöflig hvila. Alltsom den
ena partens vilja blef herskande, var den andras
lynne mycket nedstämdt. Då Adéle till sin stora
förnöjelse ändtligen lyckats få några af sina vän¬
ner ut till sig, såg expeditionssekreteraren alltid
mer än vanligt hvitmenad och slätrakad ut, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
