Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande och 1 % af utgående varors värde efter Tulltaxan, har åter
TolagsuppbÖrden derstädes, under de 3 åren 1853—1855, uppgått
till cirka 8% procent af den i Staden influtna Tulluppbörd.
Beloppet under den förflutna tiden af de särskilda
Tolags-inkomsterna äfvensom af öfriga, här nedan omförmälda afgifter
på handeln och rörelsen, samt huruledes dessa intrader blifvit
använda, kommer i nedanstående 4 och 5 §§ att redovisas.
2:o) Wågpenningar i Packhuset.
Det har blifvit nämndt, att Staden redan i 1621 års
Privilegier berättigades upprätta en allmän Stads- och landsvåg samt
kran: att rättigheten till vågpenningars uppbärande ytterligare
bekräftades i Kongl. Resolutionen den 5 November 1624, äfvensom
af 1666 års Regerings-Kommissarier, samt än vidare i Kongl.
Reglementet den 18 October 1695. De nu ifrågavarande
vågpenningar, hvilka, näst efter Tolagsmedlen, utgöra Stadskassans
betydligaste inkomst, utgå numera i enlighet med Kongl.
Resolutionen den 11 Juni 1817, som fastställde ett af Magistraten och
Borgerskapets Äldste uppgjordt förslag till förhöjd Taxa, utom
hvad angick artiklarna Mjöl och Bröd, hvarå afgiften ej fick
förökas. För i Taxan ej specificerade varor betalas åter 1 ^ af
Tullvärdet, utom för Guld och Silfver, hvarå afgiften utgör V8
Vågpenningar erläggas i öfrigt för alla varor, som undergå
väg-ning, med iakttagande likväl deraf, att de icke få beräknas för
andra i Tulltaxan efter vigt upptagna varor, än sådana, för hvilka
enahanda förtullningssätt, enligt 1835 års Tulltaxa, egt rum.
Dubbla vågpenningar betalas för alla varor, som undergå
vägning, men icke tillhöra någon af Götheborgs stads Borgerskap.
Denna skiljaktighet i afgiftsberäkning är grundad på Carl Xll:s
bref af 1715, som gillade det i flera städer då gängse
förfarandet att, vid Vägare- och Mätarepenningars erläggande, en
Borgare, som i staden icke var boende, derstädes fick betala
dubbelt mot Borgaren i samma stad. Dock tillädes i berörda Kongl.
Bref, att „Manufakturisterna och Brukspatronerna, som sjelfva
låta „till stapelstäderna inkomma eller derifrån utskeppa några
„varor, som vägas eller mätas, slippa med enkla Våg- och
M&-„tarepenningar, så länge varan är i deras haad.M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
