Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hönsens utfodring och vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
gas särskilda maskgropar, för att förse djuren med animalisk
föda. När mjölk gifves, får den icke vara syrlig. å
Till hönsens föda höra äfven oorganiska ämnen; nemligen
kalk för skalbildningen, hvartill användes murkalk, brända och
” krossade ben, bengryn, benmjöl, stötta äggskal, ostronskal o. d.,
samt sand eller finare grus, hvilket de förtära i ganska stor i
mängd till födans krossande i kräfvan.
Fodringen bör ske två gånger om dagen, morgon och afton,
och bör -på morgonen bestå af ett ljumt 8. k. blötfoder och på
aftonen at säd. Friskt vatten skall alltid finnas, så att djuren
när som helst. kunna tillfredsställa sin törst.
Blötfodret, som gifves så tidigt som möjligt på morgonen,
bör bestå af hvetekli och gröpe, hvarpå hälles kokande vatten ,
och derefter blandas med sönderstött kokt potatis, köksaffall,
fisk eller köttaffall, litet skummjölk, om råd dertill finnes, och
ER benmjöl, så att det hela bildar én fast gröt. Det gifves
umt. : :
i; Säden gifves en ’stund före. den tid hönsen sätta sig för
natten, så att de efter måltiden ha god tid att släcka törsten,
som alltid är större sedan torr föda gifvits. Den gifves på qväl-
len derför, att den är merå trögsmält, än blötfodret och sålunda
saktare lämnar kräfvan, hvilket under den långa vinternatten
har den verkan, att djuren"icke känna sig hungriga, som är en
följd af att kräfvan tömmes. Säden bör alltid gifvas af endast
en sort för hvarje mål och ej blandad, emedan djuren i så fall
leta ur det slag de bäst tycka om och lemna det öfriga. Af
sädesslagen är kornet det enda, som med fördel kan gifvas i nt
stöpt form, d. v. s. utsväldt i kokande vatten. På detta sätt in- k
bespares nära hälften af fodret, men det verkar i längden icke j
bra, om det ej emellan sådana mål gifves torr säd.
Kornet är skalbildande, men verkar äfven i någon mån
hämmande på värpningen, hvaremot hafre verkar drifvande, =
hvilket äfven är förhållandet med benmjöl och animaliska äm-
nen. Hvete är äfven ett godt foder och är särdeles lämpligt
för kycklingar, såsom öfvergångsfoder till andra sädesslag, men
det ställer sig i allmänhet för dyrt. Vanligen gifvas Käse
slösäd och sämre säd, men att detta är ett misstag, som har
samma följder, som kornas utfodring med liknande foder, nem-
ligen : minskad produktion. blir man snart öfvertygad om. Den |
lättare säden innehåller mindre näringsämnen, då skalet utgör ==
en stor del af dess vigt, och den rena, bästa och tyngsta säden ) gu
blir : derför äfven, fastän högre i pris, i längden den billigaste. - –
Under den tid hönsen värpa, gifves dem rikligt med blöt- É
foder, som bör innehålla så mycket animaliska beståndsdelar som
möjligt och i ljumt tillstånd samt af sädesslagen: hafre, som en-
dast 2 å 1 gång i veckan omvexlar med korn. När ruggningen
nalkas, gifves äfvenledes en stark aminalisk föda och af säd mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
