Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Sången. Edsfördrag. Utsikten från stadsmuren. Envig mellan Menelaos och Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej att förakta likväl äro gudarnes härliga skänker,
som af dem själfva bero och ej tagas af människovilja.
Men nu välan, om du vill, att jag envigeskampen skall fresta,
bjud då, att troernas män och achaierna alla sig sätta,
låten i midten mig se’n med den krigiske drott Menelaos
mötas och kämpa om Helena själf och de skatter hon medfört.
Den af oss båda, som segrare blir och vinner i kampen,
före då hem till sitt hus både henne och skatterna alla.
Slute de öfriga vänskapsfördrag, och må troerna framgent
bördiga Troja bebo och achaierna vända till Argos
och till Achaia igen, där kvinnorna äro så fagra.»
Sade; och Hektor gladde sig högt vid att höra de orden,
trädde i midten fram och hejdade troernas leder,
hållande midt om sin lans, och stilla då stodo de alla.
Bågarna spände mot honom achaiernas lockiga söner,
mättade pilarnas udd och började stenar att slunga,
men då ropade högt härskarornas drott Agamemnon:
»Stilla, argiver, och slungen ej så, I achajiske svennerl
Nu få vi höra ett ord från Hektor med fladdrande hjälmplym.»
Sade; då ställde de kastandet in och i bidande tystnad
stodo med ens, och i härarnas midt nu talade Hektor:
»Hören af mig, I troer och pansrade män af Achaia,
hvad Alexandros har sagt, för hvars skull sig härnaden yppat.
Alla de öfriga troer och alla achaier han bjuder ’
lägga de blänkande vapnen utaf på den bördiga jorden,
medan i (midten han själf och den krigiske drott Menelaos
ensamma kämpa om Helena själf och de skatter hon medfört.
Den af de båda, som segrare blir och vinner i kampen,
före då hem till sitt hus både henne och skatterna alla;
och må vi andra besvärja med ed vår försoning och vänskap.»
Sålunda talade Hektor, och alla de tigande stodo.
Talade bland dem nu ock Menelaos, väldig i härskri:
»Hören nu också på mig, ty mig själf går detta bekymmer
djupast till sinnes. Min mening är den, att achaier och troer
böra nu skiljas i frid, efter allt hvad I redan fått lida
under mitt hämnarekrig, som af Paris’ förbrytelse vållats.
Den af oss båda, hvars lott är till död och förgörelse kastad
blifve han dödens; men skiljens i frid, I andra, därefter.
Hämten nu hit två lamm, ett hvitt och ett svart, att åt Jorden
offras och Solen; vi själfva åt Zeus skola offra ett annat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
