Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rackligt akceptabelt auktoritativt socialdemokratiskt hål].
Arbetets yngsta historia är till följd härav redan föråld-
iad i många stycken. Betecknande är ock, att i uppgif-
ten på “anlitade källor” icke ett enda anarkistiskt origi-
nalvärk om anarkismen finnes anfört, ehuru sista årens
utländska bokmarknad tillförts flere förträffliga sådana;
anarkismen och dess värkligen stora män skildras också
i enlighet med den sanna psevdo-historiska och “borgerliga"
principen och synen. — Arbetet äger icke dess mindre
sitt värde som uppslags- och läsebok, men kritisk måste
■den uppmärksamma läsaren vara.
’) Jfr Miehels, Die deutsche Sozialdemokratie im In-
ternationalen Verbande i Archiv f. Sozialw. bd 25: 168 o. f.
Sobert Miehels är on i det följande ofta åberopad
förf., varför några biografiska uppgifter om honom här
må finna plats.
Tysk sociolog av, vad det vill synas, judiskt extrakt.
Han överflyttade från Marburg i Hessen-Nassau till Ita-
lien, där han sedan 1908 är prof. i nationalekonomi vid
universitetet i Turin (åtminstone höll han i dec. nämnda
år en inträdesföreläsning i denna vetenskap vid sagda
universitet) och har en följd av år utövat en rik, givande
författarvärksamhet särskilt i tyska, franska och italien-
ska ekonomiska tidskrifter; hans stil är enkel och klar
utan all tysk svada och grumlighet. Efter vad vi sett
uppgivas, skall han ha tillhört tyska socialdemokratiska
partiets yttersta vänster. — Algot Buhe benämner ho-
nom “partivän" i en refererande uppsats i “Fram“, febr.,
08 betitlad “den tyska socialdemokratins förfall" efter
Miehels’ här ovan angivna artikel i Archiv f. Sozialw.
Efter mottot att döma å titelbladet torde han numera få
räknas som anhängare av den revolutionära syndikalis-
men; en fransk förf. Ghallaye anför honom också som
“en av de sällsynta tyska revolutionär-syndikali-sterna";
likaså Sombart i sitt arbete om soeialismen, s, 111. Han
har särskilt gjort sig bemärkt för sitt försök att “konsti-
tuera en ny gren av den sociala vetenskapen": studium
och analys av det politiska partiväsendet.
e) Sombart, Sozialismus u. soziale Bewegung, Jena
1908, 65uppl., s. 190. 9) Se Miehels, anf. uppsats, s. 219
—220. 10) Bebelä båda tal finnas in extenso hos Soin-
barb, anf. arb., s. 233—84. u) Vi följa sv. översättningen
av Sombart, “Socialism o. social rörelse", 1898, s. 37—50.
Jfr ang. lagstiftningen även “Socialdemokratins årh.“,
1: 21—28, 62, 129 o. 191.
ls) Se även “Slutliqvid etc.“, l:a boken s. 22—24.
ls) Qriffuelhes, L’Action syndicaliste, Paris 1908, s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
