- Project Runeberg -  Onni Kokko. Berättelse /
113

(1920) [MARC] Author: Jarl Hemmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känna hur stenen andades ut en späd,
begynnande värme.

Var det verkligen så varmt och gassigt, det
vätte ju under armbågarna?... Onni såg efter.
Det var stora hål på dem båda; ur den ena tittade
det rödskrapade skinnet fram. Han såg efter
hos Löjtnanten. Samma sak.

Men aldrig hade det varit så härligt som i
dag! Allt var likasom ordnat till fest, tyckte
han. Grant var det med en hel stor dal full av
krigare och krut och död, och grant var
vädret.

Tätt invid stenen växte ett par kryptallar,
som snodde sig runt den och krönte den med
en bred och tofsig huvudbonad. Nu glindrade
det där oppe i kvistarna, hela huvudbonaden
såg ut som en kristallkrona. Det formligen
sprakade av ljus i den. Ty snön som legat där
hade smultit ned någon dag, men åter frusit
under natten, och nu hängde i varje barr en klar
isdroppe som en liten klocka.

Onni kunde ej låta bli. Han sträckte ena
handen i vädret och vävde runt bland
ping-lorna där uppe i kronan. Det kom ett sprött

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjonnikokk/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free