- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jämte flottorna /
6

(1867-1868) [MARC] Author: Harald Oscar Prytz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

FRANS VON THUERN, som sålunda blef den förste general-
major i svenska arméen. Generalitetet blef dock betyd-
- ligt större vid början af 30-åriga kriget, emedan åtskilliga

eneralfältmarskalkar, generallöjtnanter w. fl. tillkommit.

å konungen sedermera genom utnämningar till sådana
embeten belönade de chefer, som särdeles utmärkt sig,
förökades den än ytterligare, hvartill äfven en annan or-
sak bidrog, den nemligen, att arméen ofta delades i
spridda kårer.

Under den period af 30-åriga kriget, som följde efter
konungens död, var rikstygmästaren i rang närmast fält-
herren och utöfvade vanligen jemte andra befattningar
ett slags chefskap öfver staben. Generalqvartermästare-
embetet fanns redan under Carl IX:s tid, men det var
"först under Carl X:s fälttåg, som det fick en större be-
tydenhet, i det att den topografiska delen i fält, såsom
arméens förläggande, uppgörandet af kartor öfver krigs-
teatern m. m. då tillades generalqvartermästarens tjenste-
befattning.

Ehuru konung Carl XI ordnade sin tids generalitet
och generalstab, fanns dock ännu ingen verklig sådan,
utan kommenderades till generalernes och generalqvarter-
mästarens biträde officerare ur regementerne, tills fortifi-
kationskåren inrättades, då ur denna kår officerarne be-
ordrades utt i fält biträda generalqvartermästaren. Den-
nes närmaste man var generalqvartermästarelöjtnanten.
För att åvägabringa mera reda inom arméen och staben,
utgaf konungen åtskilliga förordningar, dels rörande ge-
nerallöjtnanternes och generalmajorernes af dagen tjenste-
åligganden, dels angående inrättandet af adjutantsplatser
och bestämmandet af deras antal hos respektive generaler
m. m.; en författning utkom, som bestämde att endast
tvenne generaladjutanter (denna syssla inrättades troligen
under sista delen af 30-åriga kriget) borde finnas, en vid
infanteriet och en vid kavalleriet, hvardera med öfverste-
löjtnants rang. Igenom dem skulle alla kommenderingar
ske. De borde alltid vistas hos kommenderande genera-
len och isynnerhet skulle de vara tillstäådes då »parolen»
utgafs af generalmajoren af dagen, så att denne kunde,
genom dem begge, uträtta allt hvad som hos kavalleriet
eller infanteriet var att beställa.

Under konung Carl XII:s regering utkommo 2:ne för-
fattningar (1709 och 1717), deri den första bestämda or-
ganisation af generalstaben och dess förrättningar i fält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hisvnoarme/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free