Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.
Tant Dika däremot blinkade småslugt åt bolaget,
när någon anspelning gjordes på morgondagen; hon
var tydligen road och lyssnade förströdd till Deas be-
kymmer:
> Morgondagen kom. Sidensvansarna täflade om att
öfverbjuda hvarandra i sinnrika och smakliga aprilnarrin
och Effi jublade öfver att hon fått tant Dika att springa,
med nödropet att kaffeköket kokade öfver.
Tant Dea hade ej ro att dricka kaffe, innan hon
fått tag i »Hufvudstadsbladet» och verkligen funnit sin
annons där: Hon hade nästan fruktat, att censuren
skulle finna den samhällsfarlig och indraga hela num-
mern.
En kvart timme efter det annonsen varit synlig i
tidningen, ringde det, och Effi kom med bud, att en
herre önskade tala med fröken Amadea Sidensvahn.
Tant Dea uppsteg, knäsvag af spänningen, slätade
sitt hår och gick ut i salen.
En lång, tydligen välmående herre med blåa glas-
ögon presenterade sig som kommerserådet Svindelberg
och bekände sig ha tappat en börs.
— Ja, — sade tant Dea artigt, men försiktigt, —
jag har visst funnit en börs, men var god och be-
skrif den.
— Röd saffian, med sex fickor, innehållande 115
mark 97 penni... — kom det ur pälskragen.
— Mycket riktigt... kommerserådet är tydligen
ägaren, och jag skall med största nöje ha äran åter-
lämna. ..
— Skall det vara hittarlön?
— Å, jag ber... jag är lyckligtvis... det är all
deles: «:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
