Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 SIDENSVAHNSKA BOLAGET.
Serenaden.
Svante Pingelbom gick i dansskolan. Han öfvade sig
flitigt att stå, gå, bocka och dansa, ty han gick inåt
med fötterna och visste «att hans mamma skulle bli
glad, om han kunde bli kvitt denna ovana. Dessutom
hoppades han att ändtligen i sommar få dansa med
flickorna Päronblad vid brunnsbalerna i Lovisa. De
hade alltid hittills skrattande afböjt hans uppbjudningar
och påstått att han valsade åt oriktigt håll och krånglade
bort fransästurerna.
I dansskolan gingo en mängd gossar och flickor,
vackra och fula, viga och klumpiga, sådana, som lärde
sig dansa och sådana, som icke lärde sig det. Den
mest beundrade bland flickorna var Emilie Deutsch,
som gick i tyska skolan och hade pannlugg. Hon var
fint klädd och dansade lätt som en fjäder. Svante
beundrade henne obeskrifligt. Han tog Spirea till sin
förtrogna och berättade henne utförligt om alla sina
öden under danslektionerna, om han dansat med Emilie,
hvad hon sagt, och så vidare.
En dag stodo några af de äldsta gossarna på Svantes
klass och hviskade i trappan, då Svante gick förbi. De
ropade an honom och invigde honom i sin plan. Med
klappande hjärta fick Svante höra, att det var fråga om
en serenad för Emilie Deutsch, Först skulle en enkel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
