Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östra Torp - Östra-Wingåker - Östra-Wram - Östro - Östtomten - Östuna - Östuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagda. Vattnet faller vid vestliga vindar
merändels 1 à 2 fot, och vid orkanbyar
har inträffat att vattnet fallit 4 à 6 fot,
men detta vattenstånd har endast varat
några timmar. Poststation finnes.
Östra-Wingåker, socken, se
Wing-åker, Östra. Utom uppgifna 8
småskolor har socknen eu fast skola;
skolträdgårdarnes ytvidd är 40,000 qvadratfot.
Af hundskattsmedel ha 100 rdr användts
till soppkokniug samt skodon åt
behöfvande skolbarn. Folkmängden uppgår
till 2,480; areal 16,906 tid, deraf 2,862
åker, 1,700 äng, 4,044 skog.
Östra-Wram, s:n, se Wram, Östra-.
Östro, Öströö, Östre (på Topografiska
corpsens karta), ett frälse-säteri af 1 mtl,
uti Dagsås socken, Faurås härad och
Halmstads län, icke långt från kyrkan,
hvarifrån räknas ltyj mil v.n.v. till
staden Warberg. Gården, på flera ställen
kringfluten, ligger uti en herrlig trakt,
med flera natursköna omgifningar; den
var år 1818 bebyggd med ett prydligt
mangårdshus af trä, omgifvet af vacker
trädgård, som innefattar mellanrymden
mellan bouingshuset och sjön; till stället
leder, förbi kyrkan, en ofantligt lång
allé. — Den förste kände egare har
varit den märkvärdige Owe Gjedde;
vidare har stället egts af en Claus
Mor-månd, major Erik Arrhane, gift med
Mormands dotter, och äfven egare af
Ottersjö, † 1704, en kapten Stjernclo,
kapten Uggla,
amiralitets-öfverkommissarien Löfvenskjöld och kommerserådet
Arvidsson, kommerserådet P. G. Liedberg
år 1818, då härunder lydde 12’/2
in-80ckne frälse-hemman, flera tullqvarnar,
sågverk och ett nyligen anlagdt garfveri;
vid samma tid uppgafs höbolet vara svagt
och skogen hjelplig. Är 1865 var
säteriet, med enramig såg, och
underlydande V2 frälse Dagsås raed qvarn för
3 par stenar, taxeradt till 100,000 rdr,
och egdes da af ryttmästar B. Santesson,
sora äfven var egare till Tjolöholms
egendom. Egaren af Öströ har fordom innehaft
jus patronatus till Dagsås kyrka. Rörande
ett på Östra skog befintligt fornminne,
se under socknens artikel.
Östtomten, Östtomta, berustadt säteri
uti Stenums socken, Walle härad och
Skaraborgs län, 1 1/4 mil från Sköfde och
jernvägsstation, 5/8 mil från Hallebergs
gästgifvaregård, består af 2 mtl, och de
underlydande hemmanen äro Stora Rudet
1/4 frälse, Hulken l/8 och Skogen 1/8,
båda af skatte natur (det hela taxeradt
till 60,000 rdr rmt); hela arealen är,
enligt 1861 års upprättade karta, 781
tid, deraf 225 1/2 tld åker och tomter,
211 äng, 120 tld skog, deraf al och
björk växer ymnigt. Åkerjorden består
af god sandmylla och dyjord, som till
stor del hvilar på mergelbotten. Utom
skog, äfven till afsalu, finnes god
tillgång på bränntorf. Sätesgården, med
vackert läge nära Hornborga sjö och
socknens kyrka, 1/2 mil från Axvalla hed
och lika långt från qvarn och såg, är
bebyggd med ett större boningshus af
trä, uppfördt år 1856; det omgifves af
trädgård. — I midten och slutet af
1600-talat egdes Östtomten af adliga ätten
Pauli (bördig från Österrike), någon tid,
omkr. år 1700, af ryttmästaren Zacharias
Elfving, adlad år 1691, men som dog
utan manliga ättlingar, endast
efterlemnande en dotter Catharina (Kristina)
Elfving, gift med öfverste-löjtn. Carl
Fromhold Tallberg, † 1735. Efter denna tid
lärer Östtomten egts af adliga ätten
Tallberg, som ännu på Stenums kyrkogård
har en grafsten, — och först år 1803
inköptes egendomen från denna slägt af
hr Lars Herman Gyllenhaal, hvars
sonson Lars Herman är närvarande egaren,
men bor på Härlingstorp (se d. art.) och
har utarrenderat Östtomten till patron
Müntzing, som redan åren 1855 och 1856
här verkskällt flera nyodlingar af sänk och
oländig mark och dervid användt guano;
vid dikning har anträffats ett lager af renaste
snäckmergel till en utsträckning af flera
tlds vidd, samt 1 á 1/2 aln under
jordytan. Mergeln, beskrifven af d:r
Forssell i Skara, användes, i stället för kalk,
till hvitlimning af spislar.
Östuna, mjölqvarn uti Köpings
socken af Åkerbo härad och Westmanland,
vid Östuna-ån, med 6 par stenar, egdes
1865, jemte Lilla Forssby \’g rat’ skatte,
af Skinnskattebergs bruksegare, och
taxerades samma år ensamt till 5,400 rdr.
Östuna qvarn nämnes bland de gods
och gårdar, sora biskop Johannis Mathiae
erhöll af drottning Kristina.
Östuna, ett skatte-hemman uti
Björskogs socken af Åkerbo härad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
