Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefle-Dala-Jernvägen - Gefle Kontrakt - Geijersholm - Gelbo eller Östrabo Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gefle-Dala-Jernvägen, öppnad den
13 Juli 1859, går ut från Gefle stads
skeppsbro utanför de nordliga
qvarteren; den följer i vestlig riktning dal
slättens norra rand till Storsjön samt
kröker kring dess nordliga vikar till
den rika bygden kring Ofvansjö och
vidare åt sydvest till Storviks station
i Thorsåker (den fjerde från Gefle). Så
långt är jernvägen anlagd i bebyggda
trakter, der någon trafik är att påräkna
från båda sidor. Sedermera liar den
ännu till Robertsholm, i nordvestlig
riktning, några jernverk i närheten.
Men från denna station, ett par mil
långt åt vester, går den mestadels
genom ödsliga skogsmarker, förbi små
sjöar, hvilkas stränder hittills kuappt sett
en meusklig bostad. Den når vid
Robertsholm en höjd af omkring 570 fot
öfver hafvet, vid sjön Ryggen ända till
705 fot, men sjunker sedan hastigare
mot Korsnäs, som ligger vid sjön Runn,
omkring 3 50 fot högt. Nära Korsnäs
börjar äter odlad bygd och fortfar en
half mil till Falun.
Sydöstra hörnet af Dalarne,
innehållande flera af landets bättre bygder,
har härmed i det närmaste gått misste
om och gått förloradt för
jernvägstrafi-ken. Men vägens anläggare hafva
närmast afsett att finna den kortaste och
minst kostsamma väg till den ort i
Dalarne, som var eller förmodades
blifva utgångspunkten för provinsens
rörelse; och svårligen kunde någon
annan sådan träffas än Falun med det
närliggande Korsnäs. Jernvägen är 8
mil lång, omkring 2 mil kortare än de
landsvägar, som föra fråti Gefle till
Falun, deraf den längsta genom förut
nämda bättre bygder. Den har kostat
6 millioner rdr rmt.
Gefle Kontrakt af ärkestiftet består
af Gefle stadsförsamling med
Hemling-by by af Walbo socken samt Sätra,
Nynäs och Limön i Hille socken; —
Walbo med Forsbacka bruk och Hille
med Oslättfors kapell, de bägge
förstnämda regala, det sistnämda præbende.
Kontraktets befolkning uppgick 1856
till 1 7,056 personer. Om kontraktets
fordna omfattning, se under Gefle stad.
— Till kontraktet höra äfven fisklägena
Bönan och Eggegrundet, der
gudstjenst sommartiden förrättas
söndagli-gen i särskilda kapellkyrkor.
Geijersholm. Jernbruk i Ekshärads
socken af Carlstads län, hör till de så
kallade Uddeholms-verken. Bruket hade
1845 : 2:ne härdar, 7 skU hamraarskatt,
80 5 sk^b privilegieradt och 105 sk&
frälsesmide. Det anlades år 1731 af
brukspatron Bengt Gustaf Geijer, efter
hvilken det äfven fått sitt namn.
Denne Geijer föddes 1 682 på Stora Bahr
i Westmanlands län. Föräldrarne voro
skogs-inspektoren Christopher Geijer och
Engel Carlberg. Stamfadern, af Tysk
adlig ätt, inkom under kon. Gustaf II
Adolfs tid och nedsatte sig i Eks och
Råda socknar i Wärmland, der han
snart i ödemarken anlade masuguar,
stångjernshamrar samt manufakturverk
och uppbragte sin tillverkning till 6,000
skfë smide. Han uppröjde dessutom
från skogsroten många hemman samt
anlade vid desamma torp och bostäder,
så att slutligen årliga utsädet uppgick
till 3 à 400 tunnor. Genom dessa
anläggningar erhöllo 2 à 3,000 menniskor
sin bergning, och åt kringliggande ort
bereddes ny förtjenst genom körslor och
andra arbeten. De bruks-egendomar,
som sålunda genom denna driftiga mans
försorg uppstodo från den förut
varande ödemarken, förvandlades sedan till
ett fideikommiss, som, under namn af
Uddeholms Bolag, efter stiftarens död
skulle i alla tider drifvas gemensamt
af hans efterkommande med sednare
giftet, och utgöra de nu den ansenligaste
possessionen i Wärmland. Af honom
uppbyggdes äfven i denna koloni en egen
kyrka. Han var gift 1:0 med
Engel-borg Strokierk, 2:o med Lovisa
Tra-næus; hade med förra giftet en son
och en dotter; med det andra 7 söner
och 3 döttrar. Uddeholms-bolaget
existerar ännu och består för närvarande
af herrar J. Wærn och C. G. R. Geijer.
Gelbo eller Östrabo Kloster har
varit beläget i Wärend på Östrabo egor
och det s. k. Gelbo- eller Gilbogaberget.
Det anses såsom det äldsta klostret i
Wexiö stift och tros vara uppbygdt år
1020 på föranstaltande af St. Sigfrid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
