Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färlöf - Färmansbo - Färs - Färs - Fässberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordvest från Christianstad, vid
Helgeån, uppgifves hafva en areal af 8,146
tunnland, af hvilka 1,220 äro sjöar och
kärr. Socknen består af 1 3/16 mantal
krono och 41 22/32 dito frälse samt var
tillika med annexet Strö år 1857
taxerad till 283,800 rdr bko. Invånarne,
1 840 till antalet 1,458, utgjorde 1850
ett antal af 1,952 och 1850 af 1,961.
I socknens fasta folkskola undervisades
sistnämda år 118 gossar och 124
flickor, medan 22 barn undervisades i
hemmet. — Färlöfs socken utgör, tillika
med annexet Strö, ett alternerande regalt
och patronelt pastorat af l:sta klassen
i Östra Göinge kontrakt af Lunds stift.
Patronus är egaren af Araslöf. ’ Hela
pastoratet består af 6 611/96 förmedlade
mantal, med 1 mantal prestgård, och
beboddes år 1 85 6 af 2,9 4 0 personer.
Kyrkan, belägen belt nära Helgeå,
beskrifves utförligt af Brunius i »Skånes
Konsthistoria», sid. 147, och har vid en
reparation år 1 776 blifvit »rent af
vanställd». I hennes vapenhus ligger en
vacker dopfunt af finhuggen granit. —
Nästan bela socknen lyder uuder
Araslöfj säteri, om hvilket berättas, att i
socknen fordom funnits en herrgård,
kallad Fiirlöfsholm, på hvilken 2:ne
systrar bott; men som de icke kunnat
trifvas tillsammans, uppbyggde en af
dem Araslöf, tillika med en kyrka, som
i eu sednare tid blifvit begagnad till
spannmålsmagasin. Den gamla gården
Färlöfsholm förstördes af hr Ove
Ugerup, som lät föra alla prydnader derifrån
till Araslöf. Efter honom tillföll denna
gård hans systerson Björn Ulfeldt, efter
hvilken Araslöf innehades af hans son,
Christopher, och sonson, Ebbe Ulfeldt.
Dennes dotter blef gift med
ryttmästaren Carl Gustaf Bonde, från hvilken
godset genom testamente kom till
friherrinnan Staël von Holstein, född
Ridderschantz. Godset, taxeradt till bko
rdr 280,230, eges för närvarande af
grefvarne Hugo och Malcolm Hamilton.
-— Adress: Christianstad.
Färmansbo. Se Seglingsberg.
Färs. Härad i Malmöhus läns östra
del, på gränsen mot Christianstads län,
uppgifves hafva en areal af 122,172
tunnland, af hvilka 3,864 äro sjöar och
kärr. Inom häradet ligga Wombsjön,
Söfdeborgs-sjön, Snogeholms-sjön och
Ellesta-sjön. Häradet består af
socknarna Långaröd, Vesterstad, Östraby,
Frenninge, Wollsjö, Kerrstorp, Öfved
med Skartofta, Branstad, Asum, Womb,
Löfvestad, Wanstad, Tolånga, Illstorp,
Björka, Röddinge, Bamsåsa och Söfde,
tillsammans 304 2/3 mantal med 21,557
invånare år 1856. Häradet har stora
ek- och bokskogar, hvilkas virke, tillika
med spannmål, kreatur, viktualier och
bränvin, utgöra häradets
alsättningsprodukter. Klädedrägten och uttalet samt
lefnadssättet hafva mycken likhet med
Frosta härads. Tillika med Frosta
härad utgör Färs en domsaga med tings
ställe i Sjöbo, och med samma härad
utgör det ett fögderi, som år 1856
beboddes af 4 4,7 94 personer.
Färs. Kontrakt inom Lunds stift,
består af följande pastorater: Wanstad
och Tolånga, konsistorielt af 2:dra
klassen ; — Rödinge och Ramsåsa, konsist,
af 3:dje klassen; — Söfde och
Blentorp, patronelt af 2:dra klassen: —
Illstorp och Björka, konsist, af 3:dje
klassen; — Löfvestad och Fogeltofta, kon
sist. af 2:dra klassen; — Öfved, patr.;
— Branstad och Asum, regalt af 3:dje
klassen; — Frenninge och Wollsjö,
konsist. af 3:dje klassen; — Womb och
Weberöd, konsist, af 3:dje klassen; —
Kerrstorp, regalt af 3:dje klassen; —
Vesterstad och Östraby, patr. af 2:dra
klassen. Kontraktets bela befolkning
uppgick år 1856 till 24,328 personer.
Fässberg. Modersocken uti Askims
härad af Göteborgs läns Vestgöta-andel,
3/4 mil sydsydost från Göteborg,
uppgifves hafva en areal af 11,919
tunnland, af hvilka 520 äro sjöar och kärr.
Socknen, som genomflytes af den till
talrika qvarnar och andra industriela
anläggningar använda Mölndals-ån,
består af 39 mantal skatte, 2 dito krono
och 9V2 frälse med 3 8 mjölqvarnar, 1
sågqvarn m. m., alltsammans 1857
taxeradt till 1,356,340 rdr bko.
Socknen beboddes år 1840 af 2,190
personer, men hade 1850: 2,672 och 1856:
3,211 invån. Sistnämda år hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
