Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fylleryd - Fylleskog - Fylle-Å - Fyllingerum - Fyrby - Fyrdafylke, eller Fjerdafylke - Fyrisvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken. Wieselgren berättar, att man år
1842 vid en rörkastning på en träda
mellan landsvägen och sjön vid
Fylleryd fann en »kummelgraf», 15 alnar i
qvadrat och kanterna 1 l/2 aln höga,
fylld med klapper, inom hvilken
befanns en mindre graf, 1 1/2 aln lång och
1 aln bred, hvars fyra flata stenar
sammanhöllos af en smal stenläggning från
de större sidostenarna, liknande ett kors.
Denna mindre graf var betäckt med en
tunn vacker sten och fylld med fin,
hvit sållad sand, i hvilken befunnos kol
och brända ben.
Fylleskog. Ett mantal säteri uti
Ryssby socken och Sunnerbo härad af
Kronobergs län, är ett gammalt
Liljesparre-gods. Peder Jonssons till Asa
son, som introducerades 1625, skref sig
Liljesparre till Fylleskog. Gården
egdes 1828 af öfversten baron Sixt.
Sparre, 1844 af A. P. Fogelmark.
Fylle-Å. Å uti Halland; upprinner
ur sjön Frillen, på gränsen mellan
Småland och Halland, går igenom
Skäfteboda-sjön och andra sjöar i Breared
socken och faller i Snöstorps socken i
Halland ut i hafvet.
Fyllingerum. Säteri uti Ringarums
socken och Hammarkinds härad af
Östergötlands län, nära sjön Tien, består af
2 mantal frälsesäteri med qvarn och
tegelbruk samt underlydande (år 1855)
4 1/2 mant. frälse och 1/4 mant. skatte.
På 1400-talet skall Fyllingerum hafva
tillhört slägterna Sparre och Bååt. En
Erland Pedersson Bååt skref sig dertill
omkring 1470, och omkr. 1520 egdes
gården af hans son Henrik, kallad
Snakenborg, hvarefter den kom till dennes
söner Henrik († omkring 1543) och Ulf
(† 1583) samt Ulfs son Jöns
Snakenborg, hvilken tillika med sin fru,
Christina Gyllenhorn, ligger begrafven i
Ringarums kyrka, likasom deras son,
Jon Jönsson († 1609). Jons dotter,
Agneta, medförde gården till sin man,
Jesper Nilsson Cruus, som innehade
den 1642; bland sednare egare nämnas
C. G. Kagg († 1686), öfverste N. Kagg,
ryttmästar C. J. Strömfelt, hans enka,
född Ållongren; general-löjtnanten frih.
Jakob Burensköld, som köpte
Fyllingerum 1707, och med hvars dotter,
Maria Johanna, godset gick öfver till
generalmajoren C. Ph. von Schwerin (†
1748). Dennes son, riksrådet grefve J.
Phil. v. Schwerin, innehade sedan
gården, hvilken till år 1851 var i
Schwerinska slägtens händer. Den tillhörde
1853 grefve Curt Phil. von Schwerins
enka, M. C. Hagberg. — Ett fjerdedels
mantal frälse Gullersbo, som lydt
under Fyllingerum, skänktes 1724 af
Jakob Burensköld till socknens fattigkassa.
Fyllingerums bufvudbyggnader
nedbrunno 1743, och år 1752 öfvergick
samma öde ladugården med alla der
befintliga kreatur.
Fyrby. Ett mantal frälsesäteri och
1/2 mantal krono i Östra Ryds socken
och Skärkinds härad af Linköpings län,
har, tillika med ett stort antal gårdar
i socknen, tillhört Tyche Larsson, som
fick kronohemmanet genom donation år
1694; sedan innehades gården af
öfverste Ludvig Svanstjerna och derpå af
Johan Gripenwaldt, som innehade
gården med säterifrihet 1680 och 1687,
likasom fru Katharina Lowisin år 1700.
Fyrby köptes sedan af schoutbynachten
von Braunjohan (Brunjean), hvars måg
P. Ehrenheim åter sålde det till en
major Gripenwaldt, hvilken innehade
gården på 1750-talet. Som egare
nämnas sedan: major G. Fock, löjtnant J.
G. de Falk († 1783), C. H. Malmgren,
major C. J. Montgomery, vid
1800-talets början, direktör Mæchel, hans
bror löjtnant Mæchel, brukspatron A.
Wahlberg 1825 och dennes son C. F.
Wahlberg 1853. Under gården lyder
1/2 mantal frälse Önstorp, som förut
tillhört slägten Rålamb.
Fyrdafylke, eller Fjerdafylke.
Uppgifves hafva varit det fordna namnet
på Jösse härad i Wärmland.
Fyrisvall. Urgamla beuämningen på
den slätt, af hvilken Fyris-ån omgifves
på bägge sidorna under sitt nedra lopp,
och som sträcker sig med ej obetydlig
bredd och omkring 3/4 mils längd
söderut från Uppsala. Här stod
Fyris-ältan, den drabbning, hvari Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
