Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fullösa - Funbo - Funbo Å - Funnesdal, eller Funäsdal - Funäs - Furby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kgl. Brefvet af den 21 Juli 1854, när
nuvarande komminister i Fornhem
afgår, utgöra ett särskildt pastorat tillika
med andra annexet till Forsshem,
Wedum. Kyrkan, af gråsten med
klockstapel, belägen 3 mil v. s. v. från
Mariestad och 21/, mil n. n. o. från Skara,
hade kyrkoherde redan år 1 290, då en
Stenulphus nämnes som euratus
härstädes. — Adress: Mariestad.
Funbo. Modersocken i Rasbo
härad af Uppsala län, kring Funbo-sjöns
södra del och åns utlopp derifrån,
mellan Danmark och Waksala i vester,
Rasbo i norr, Almunge och Lagga i öster
och söder, uppgifves hafva en areal af
11,595 tunnland, af hvilka 000 äro
sjöar och kärr. Funbo-ån löper igenom
socknen i dels sydlig, dels sydvestlig
rigtning och mottager på högra sidan
ett tillopp från Waksala, på den
venstra ett från sjöarna Ramsen,
Trehör-uingen och Gorren. Rådande
jordmånen är lera, och åkerbruk
hufvudnäringen. Socknen, som består af 38
hemman skatte, 2V2 dito krono samt 133/4
frälse, var 18 57 taxerad till 332,033
rdr bko och beboddes 1830 af 1,079,
1850 af 1,199 och 1856 af 1,203
invånare. Uti socknens fasta skola
undervisades sistnämda år af 1
oexaminerad lärare och klockaren 38 gossar och
19 flickor, medan 5 gossar bivistade
allmänt läroverk, 12 barn hade enskild
undervisning och 60 barn undervisades
i hemmet; af barn inom skolåldern
saknade 6 undervisning. — Funbo socken,
som år 1314 förekommer under
namnet Fundbohæredh, hörande till prov.
Resbohundceri af Tiundia och ärkestiftet,
utgör nu ensam ett pastorat af 2:dra
klassen i Waksala kontrakt af Uppsala
stift. Kyrkan, belägen l3/g mil från
Uppsala, är af gråsten, gammal,
tillbyggd år 1 443, reparerad flera gånger,
särdeles år 1 823, och har grafchor för
slägterna Didron och Täruström; på
kyrkogården finnes en graf, tillhörig
grefliga ätten Posse. — Liljegren
uppräknar inom socknen 3 1 runstenar, af
hvilka en med vänderunor i
kyrkodörren, en vid Funbo bro och en vid
Broby rned en på stenen tecknad drakbild.
På kyrkogolfvet ligger eu grafsten med
run inskrift. Bland öfriga fornminnen
märkes en stor grafhög å
Gråmunkehöga bys gärde, och sägnen vill veta; att
på denna bys egor stått ett kloster,
hvarefter dock inga lemningar finnas;
sannolikare är, att byn tillhört u’ågot
Grubrödrakloster i Uppsala. Ett
stycke af häradsvägen öfver Gråmunkahöga
egor framåt Rasbo kallas Brudgatan
efter ett der föröfvadt blodigt rån af
en brud. — Bland socknens gårdar
märkas: Löfsta, Broby, Sundby,
Hall-qued, Söderby samt Lund eller
Marie-lund. — Adress: Uppsala.
Funbo Å. Se Fyris Å.
Funnesdal, eller Funäsdal. By uti
Tännäs socken af Herjeådalen, den
yttersta byn i Sverige inom provinsen,
1V2 m’l från Tännäs, 6V2 mil
ofvanom Hede och 7 mil från Borås i Norge.
Här inrättades gränsetull i slutet af
1 690-talet. Årliga marknader hållas i
byn i Januari och Mars månader.
Funäs. Hulphers berättar, enligt
»Lärda Tidningar» för år 1750 , att
man vid Funäs i Myssjö socken af
Jämtland träffat alunskiffer och
stenkols-anvisningar.
Furby. By uti Badelunda socken
och Siende härad af Westmanlands län,
som fordom haft egen kyrka, hvilken
påstås hafva varit modersocken till
Badelunda. Grau berättar, att ännu på
hans tid (omkring 1 754) qvarstod vid
Furby eu kyrka, »med murar och tak
tämligen behållen.» Kyrkau har blifvit
ödelagd, — berättar han, — vid år
1470, af den orsak, att en qvinna vid
julottan här begått dråp å en annan,
med hvilken hon råkat i tvist om
bänkrum. Mörderskan »sattes qvicker i
Furby kyrkiogårdz jordh». En annan
sägen om orsaken till kyrkans
ödeläggande är den, att »Konung Hans
Kriigz-follk af Danmark skall brukat kyrkian
till Skantz och där allehanda Tyranij
och otucht bedrifvit.» Allmogen i
trakten berättar också, att några af
bygdens flickor blifvit bortlofvade af
soldaterna och införda i kyrkan, men att
de då alla skyndat fram till altaret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
