Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frösvik - Frösvik - Frösåker - Frösåkers Kontrakt - Frösåker - Frösåkrarne - Frösö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derpå grefve Jakob Spens, 1725 hans
enka P. Bonde, sedan hans måg, lagman
Sparrsköld, köptes derefter af löjtnant
F. Duse, tillhörde hans son L. Duse
1760, grefve M. Falkenberg 1 783,
grefve J. M. Spens 1818, grefve C. Spens,
C. Apelgren och Is. Elg 1825; sedan
bönder.
Frösvik. Två mantal säteri uti
Östra Ryds socken och Danderyds
skeppslag af Stockholms län, vid Wärtan, har
fordom hört under Rydboholm;
innehades år 1741 af grefve Bjelke; lydde
184 9 under Bogesund i samma socken.
Frösåker. Härad i Stockholms län,
innefattande östligaste delen af länet,
vid Alauds Haf och Öregrundsgrepen,
uppgifves hafva en areal af 200,227
tunnland, af hvilka 9,220 äro sjöar och
kärr. Vigtigaste vattendragen äro
0-lands-ån och Forssmarks-ån. Häradet,
som innefattar 16019/o4 mantal skatte,
2111/12 mantal krono och 1 685/6 dito
frälse, med 2 jernbruk, 4 masugnar, 1
mauufakturi, 6 grufvor och 3
lastage-platser, alltsammans 1857 uppskattadt
till ett värde af 2,034,250 rdr banko,
består af följande socknar: Forssinark,
Wahlö, 9923/24 mant. af Börstil, Gräsö,
Hökhufvud, Harg, Edebo och 4 mautal
af Ununge. Dertill komma städerna
Öregrund och Östhammar. Till
häradet hör en ansenlig mängd öar,
deribland Gräsö, Söderö, Fagerö, m. fl.
Häradet hörde fordom till Rhoden, och
dit räknades äfven socknarna Wessland,
Löfsta och Hålluäs. Jordbruk,
hyttedrift och bruksrörelse utgöra de
förnämsta näringsfången för den år 1850
af 1 2,550 personer bestående
befolkningen. Frösåkers härad, som har sitt
tingsställe i Östhammars stad, utgör en
domsaga tillika med Wäddö och
Häfverö, Bro och Wätö tings- och
skeppslag, samt tillika raed Närdingbuudra
härad ett fögderi.
Frösåkers Kontrakt. Se Olands och
Frösåkers kontrakt.
Frösåker. Gammal sätesgård i
Kärrbo socken och Siende härad af
Westerås län, vid Augsjöns vattendrags utlopp
i Granfjärden, består raed Tångsta af
5V4 mantal frälsesäteri särat 33/4
mnn-tal underlydande och har på 1 300-talet
tillhört ätten Blå. År 1571 blef
Frösåker utbytt från kronan af Nils
Larsson till Weruesta mot god9 och
vederlag i Uppland; Tångsta blef dels
utbytt från kronan af Jesper Nilsson Cruus
år 1012, dels köpt fråu kronan 1639
och tillhörde en tid ätten Cruus.
Sedan var gården 1 ätten Gyllenstjernas
händer ända till år 1825 och tillhörde
1857 löjtnant C. R. von Post. Gården
härjades af eldsvåda 1578, och år 1598,
under oroligheterna mellan konung
Sigismund och hertig Carl, plundrades
gården af de i Westerås liggande
Dalkarlarne, som tillhörde hertigens
anhängare.
Frösåkrarne. Åkrar i Gårdby
socken och Möckleby härad af Ölands
Södra Mot, anmärkningsvärda för de
talrika stensättningar, som der fordom
funnits. Då en sådan uppblöts 1819,
fann man på en alns djup en stor
sammanpackad mängd af jernskenor,
liknande liar, och bland dem en bild af
ett djur, som sannolikt skulle föreställa
en häst. Denna är illa sammanslagen
af tunna kopparskenor och ihålig;
benen äro afbrutna; ett öra finnes qvar;
men det andra saknas. Längsåt
ryggen och halsen nedåt bringan äro
tuu-na kopparlameller öfver sidostyckenas
sainraanfogningar. Bilden, som är 6
tum lång och hufvudets höjd 4 tum,
anses skola föreställa Frejas häst
(Freyfax eller Freyfara).
Frösö. Ö i Storsjön och
annex-socken i Jämtlands läns södra fögderi, 1
mil lång och l/2 mil bred,
sammanbindes med Östersunds stad medelst en
bro öfver Östersundet och skiljes från
Rödölandet genom Vester- eller
Rödö-sundet samt från Sunnelandet genom
Wallsundet. Frösön, sora består af
225/8 hemman skatte och 85/8 dito
krono, 1857 taxerade till 7 1,340 rdr bko,
beboddes 184 0 af 1,030 personer, men
hade 1850: 1,042 och 1 856: 1,088
invånare. Socknen hade sistnämda år
fast folkskola med 1 examinerad lärare,
som tillika med klockaren undervisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
