Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksdal - Fredriksdal - Fredriksfors - Fredriksfors - Fredriksfors - Fredrikshof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Katharina Silfverhjelm, hvilken
sistnämda skänkte altartafla och predikstol
till Almesåkra kyrka år 1694.
Kammarherren Cl. H. Stedt var egare 1770.
Gust. Ad. Spaldencreutz 1844.
Fredriksdal. Två mant. frälsesäteri
(Wrå och Akra) i Wagnhärads socken
och Hölebo härad af Nyköpings län,
köptes år 1638 till frälse af öfverste
Fredrik Fuchs och bebyggdes till säteri
år 1643 samt blef 1647 tillerkändt åt
hans enka, född De Wijk. Gården
innehades sedan af hennes förra mans.
Beckers, måg, Barclay, och såldes af
hans arfvingar efter 1684 till S.
Kot-sach samt 1695 af denne till G. T. v.
Berchner och kom genom hans dotter
till landshöfdingen A. Hägerflycht, i
hvars slägt gården stadnat, till hälften
som fideikommiss sedan 1825.
Underlydande äro 4 mantal frälse och
Huseby qvarn. Egare år 1857 var
öfverstlöjtnant N. H. Hägerflycht; säteriet var
då taxeradt till 17,315 rdr bko.
Fredriksfors. Jernbruk i Undenäs
socken och Wadsbo härad af
Skaraborgs län, vid Eds ån, äfven kalladt
Sättra, anlades år 1756 af Jöns Kock,
som derå erhöll privilegier till 800
sk®:s smide. Bruket hade 1857 tre
ofria härdar med 1,400 sk®
privilegieradt smide emot 14 sk® hammarskatt:
jordegendomen, 11/4 mantal, var
taxerad till 10,075 rdr bko, och till
gården hör derjemte en såg. Egare 1857
var ryttmästar Liljehök.
Fredriksfors. Jernbruk uti Bygdeå
socken af Vesterbottens län, hade år
1858 tvä fria härdar och egdes af ett
bolag. Bruket hade förut 2 ofria
härdar- med 900 skeppspund privilegieradt smide
mot 9 sk® hammarskatt.
Fredriksfors. Se Fredriksberg i
Kalmar län.
Fredrikshof. Det nu till kasern för
Svea Lifgarde begagnade slottet
Fredrikshof tillhörde fordom den nära
derintill belägna Ladugården, och tomten
blef den 3 Januari 16 52 donerad till
aichitekten Jean de la Vaiiée, som är
1653 erhöll tillstån.1 tt på denna tomt
bygga värdshus »och anställa allehanda
lustspel och tidsfördrif till loflig
recrea-tion, icke allenast sådant, som här
förut brukats, utan ock det han på
främmande orter hade sett eller sjelf kunde
inventera, samt upprätta bageri,
går-kök, bryggeri, vinbränning och
distillering m. m.» Stället kallades Lustdal;
men inrättningen lärer icke haft önskad
framgång. Sedan blef egendomen vid
reduktionen indragen från en Mellitz’
arfviugar och lagd till Gamla
Ladugården ; men under tiden tillhörde den
likväl fältmarskalken grefve O. W.
Königsmark och kallades en tid för
König smarksliof. Ar 1733 blef kon.
Fredrik I egare af egendomen och lät der
uppföra ett stenhus och anlägga
trädgårdar, hvarefter stället fick namnet
Fredrikshof. Konungen skänkte sin nya
skapelse ät presidenten friherre A.
Broman, efter hvars död Fredrikshof år
1 757 köptes af riksrådet friherre C.
01. Hamilton, som der anlade ett stort
orangeri. Sedan blef gården år 1772
inköpt till vinterpalats åt enkedrottning
Lovisa Ulrika. Gustaf III hade
imellertid förut köpt den på banko-auktion
för 120,000 daler silfvermynt, men
afstod den för 100,000 daler. Nu
byggdes på Fredrikshof ett slott under
inseende af Adelcrantz; men detta blef
ald rig fullbordadt till mer än tva
tredjedelar, och hela vestra delen med dess
flygel blef aldrig ens börjad. Slottet
fullbordades år 1776 och hade kostat
4 tunnor guld. Efter Lovisa Ulrikas
död 1782 beboddes Fredrikshof eu tid
af prinsessan Sophia Albertina; men
sedan förvandlades slottets nedra våning,
der Lovisa Ulrika bott, dels till
tyghus, dels till spannmålsmagasin, och
arsenalen flyttades till Fredrikshof 1793,
men blef 1802 förd derifrån och
uppställd uti det nu nedrifna orangeriet i
dåvarande Kungsträdgården, nu Carl
XIII:s Torg, och Fredrikshof upplåts
sedan till kasern för Svea Lifgardet,
som ännu innehar detsamma. — De
under riksdagen 1780 arresterade
herrarne Axel von Fersen, de Geer, Horn
och Frietzky m. fl., höllos förvarade på
Fredrikshof, och några år efteråt voro
de i A nja la-Förbundet deltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
