Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogdö - Fogdö - Fogdö Kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söder-fjärdarna, alltmer utsinar. Den
egentliga Fogdön består af två socknar, Fogdö
och Helgarö, hvartill Wansö räknas sora
den tredje.
Fogdö. Socken i Åkers härad af
Nyköpings län, dels på sjelfva Fogdön,
dels på den gent emot belägna
Tosterön, uppgifves hafva en areal af 10,507
tunnland, af hvilka 80 äro sjöar och
kärr. Fogdöns sydöstra hälft är
hufvudsakligen slättland, med blott enstaka
berg- och sandkullar; i vester, norr och
mot stranden af Norrfjärden omvexla
mer bergkullar och skogsbackar med
sädesfälten; längst i norr sticker
Djur-gårdsudden ut i Granfjärden; andelen
af Toster-Ön är tämligen bergländig.
Inre vattendrag saknas nu mer nästan
alldeles, ehuru utan allt tvifvel ett
sådant, ännu igenkänligt af träsk och
sidlända ängar, fordom skiljt Fogdön
från Wansön. Rådande jordmånen å
slättbygderna är lera, åkerbruk
hufvud-näringen, och derjemte idkas något
ängsbruk, fiske, o. s. v. Socknen består af
5 51/,, förmedlade mantal, hvaraf 31l/8
skatte, 71/g krono och 1 71/4 frälse, med
1 utjord, 4 7 oskattlagda torp på skatte,
1 oskaltlagd prestgård, 1 tegelbruk, 1
skattlagd mjölqvarn, 2 utjordar, 4
holmar, 17 oskattlagda torp å kronojord,
1 väderqvarn, 1 utjord och 20
oskattlagda torp på frälse. Befolkningen, på
184O-talet 1,356 personer, utgjordes år
1 850 af 1,338 och 1856 af 1,400
invan. Socknen hade sistnämda år fast
folkskola, i hvilken en examinerad
lärare och en klockare undervisade 3 6
gossar och 19 flickor, medan 2 gossar
bivistade allmänt läroverk, 9 gossar och
17 flickor undervisades i hemmet. —
Fogdö moderförsamling är, tillika med
annexet Helgarö, för närvarande ett
patronelt pastorat af l:sta klassen i
Öfver-Selö kontrakt af Strengnäs stift.
Patronrättigheten utöfvas gemensamt af
egarne till Hesselbvholm. Bergshammar
och Edeby (i Helgarö socken).
Prest-gården är omkring 1’/2 mantal,
vederlaget IIV4 tunnor; hela pastoratets
befolkning utgjorde år 1856 ett antal af
1,880 personer. Kyrkan, belägen 93/$
mil fråu Nyköping och 1 mil frän
Strengnäs, må häuda till eu del den
fordna klosterkyrkan (se Fogdö kloster),
— socknen kallades fordom oftast
Gambleklosters, sednare Fodhöö och
er-käudes både 1233 och 1311 vara
under klostrets disposition, — är
gammal, af gråsten, kanske från 120 0-talet
och har högt, spetsigt torn; i kyrkan
finnes ett grafchor för friherrliga
slägten Sack, med 2 marmorkistor; på
kyrkogården är Hesselbyholms graf och
en minnesvård öfver öfverståthållaren
grefve Törnflycht († 17 38). — Bland
gårdar i socknen märkas: Kungsberg
(kungsgård), Bergshammar och
Hessel-byliolm. — Bland minnen från
forntiden förekomma, utom ruinerna efter
klostret, några grafhögar och
stensättningar vid Bergsharamar, ett par
runstenar samt borgruiner vid Stenby och
Kalby; endera af dessa borgar torde i
hednatiden hafva varit den
Bänninge-borg på Fogdön, der konung Ingjald
innebrände sig sjelf, för att icke
lefvande falla uti Ivar Widiamues händer.
— Adress: Strengnäs.
Fogdö Kloster. På samma ställe,
der nu Fogdö sockens kyrka står, stod
fordom den äldsta byggnaden af Fogdö
Cistercienser-kloster, äfven kalladt
Coe-nobiurn Montis Marianum, in Monte
Beatæ Virginis eller Warefruberg. När
klostret först anlades, är obekant;
Rhy-zelius anser det hafva blifvit anlagdt i
Erik Läspes tid, och det nämnes
ganska rigtigt 1 233. I Juli månad 1252
utfärdade Birger Jarl lör nunnorna,
do-minas in Fothö, ett frihetsbref,
hvarigenom de fritogos från ali konungens
ränta och skatt, och Magnus Ladulås
doterade klostret rikligen. Den äldsta
klosterplatsen öfverlemnades åt 9ocknen
1 289, och nya klosterbyggnader
uppfördes invid Kungsbergs kungsgård, der
ruiner ännu qvarstå. Klostret skall
hafva hållit 148 alnar i längd och 32
i bredd; det omgafs af eu mur, sora
sträckte sig ända ned till sjön. Från
klosterbyggnaderna hade man utsigt
öfver fjärden till Strengnäs samt uppåt
Mälaren och Westmanland. Det rika
klostret blef genast elter riksdagen år
1527 indraget, sedan det stått i
omkring 300 år. Byggnaderna nedrefvos;
en del af stenen auvändes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
