Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsjö Elf - Fjäre - Fjäre och Wiske - Fjärås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjällsjö Elf. Elf i Ångermanland,
som uppkommer från flera sjöar i
Lappmarken och Norska Fjällen samt, enligt
Hulphers, i början kallas Sax-elfven.
Den bildar i Tåsjö socken Tåsjön,
fortgår sedan genom Bodum, mottager
tilllopp från Flåsjön i Jämtland och
Ånnsjön i Äaele, bildar ytterligare sjölika
utvidgningar (Fjällsjön m. fl.) och faller
ity, mil från Fjällsjö kyrka vid
Nor-dantjäl i Wengd-elfven,
Ängerman-clf-vens vestra gren.
Fjäre. Hiirad i norra delen af
Hallands län, gränsande i norr till
Göteborgs och i öster till Elfsborgs län,
består af socknarna Tölö, Lindome,
Elisåker, Fjärås, Frölanda, Wallda, Släp,
Hanhals (af hvilken socken 1/2 mantal
Hambrö i ekklesiastikt hänseende
tillhör Fjärås socken), Onsala, Frillesås,
Gällinge, Idala, Ormevalla, Landa och
Kungsbacka stad. Hela arealen
uppgifves till 10 qvadratmil eller 139,367
tunnland, af hvilka 10.400 äro sjoa<
och kärr; hemmantalet är 695 mantal,
och befolkningen steg 1856 till ett
antal af 22,57 3 personer. Kungsbacka
fjärden tränger djupt in i landet, som
bevattnas af Kungsbacka-ån, Rolfs-ån
och en del af sjön Lygnern. Häradet
är i allmänhet bergigt samt
omvexlande med smärre klippor och dem imel
lan liggande dalar; mot
Westgöta-gränsen bli bergen högre och skogbevuxna.
Befolkningens vigtigaste näringsfång äro
spannmålsodling, boskapsskötsel och
saltsjöfiske ; i Lindome socken förfärdigas
allehanda möbler och snickar-arbeteten,
som öfver Göteborg afsättas till och
med till utlandet. Fjäre och Wiske
härader utgöra tillsammans Hallands
norra domsaga, med tingställen, det
förra vid Skansen i Hanhals socken,
det sednare vid Backa bv i Wärö
socken. Fjäre härad utgör tillika med
Wärö socken af Wiske härad Fjäre
fögderi, som år 1856 beboddes af 25.231
personer.
Fjäre och Wiske. Kontrakt i
Hallands län och Göteborgs stift., omfattar
följande pastorater: Tölö med Lindome
och Elfsäker, præbemle af 2:dra
klassen; — Wallda och Sliip, patronelt af
2:dra klassen (patronrättigheten åtföljer
Wallda säteri); — Onsala, regalt af 2:dra
klassen; — Kongsbacka stad och
Hanhals, reg. af 3:dje klässen; — Fjärås
och Frölanda, præb. af 2:dra klassen;
— Ormevalla och Landa, konsist, af
3:dje klassen; — Frillesås, Gällinge och
Idala, reg. af 2:dra klassen; — Wärö
och Stråvalja, reg. af 2:dra klassen: —
Weddige, Åhs och Sällstorp, regalt af
l:sta klassen. Prosteriets bela
befolkning uppgick år 1856 till 30,374
personer.
Fjärås. Socken i Fjäre härad af
Halmstads län, omkring sjön Lygnern
och ända ut till hafvet, uppgifves hafva
en areal af 10,553 tunnland, af hvilka
230 äro sjöar och kärr. Bland
vattendrag märkas, utom sjön Lygnern, som
sträcker sig från Fjäråsbräcka, — den
grusås, hvilken mot Lygnerns
öfversvämningar skyddar den 10 —15 fot under
Lygnerns vattenyta nedsänkta dalgången
Dufveheden mellan sjön och hafvet, —
till Sätilla kyrka i Marks härad, äfven
Stensjön och Sandsjön samt Rolfs-ån.
Socknen fördelas i tre afdelningar:
Slättbygden samt Södra och JVorra
Skogsbygden, af hvilka sistnämda den södra
ligger på Stensjöns södra och Lygnerns
norra strand, den förra på norra
stranden af Stensjön. Hemmanen i dessa
mest tned löfskog bevuxna skogsbygder
äro, särdeles i den norra, för det mesta
skiljda från hvarandra geuom mossar
och ljungbevuxna utmärker samt äfven
genom smärre insjöar; befolkningen
utmärker sig genom slöjdflit, i synnerhet
för smide af liar. Socknen består af
503/8 mantal skatte, 112/3 dito krono
och 7 25/g frälse samt beboddes 1840
af 1,996 personer, men hade år 1850:
3,970 och 1856: 3.99 1 invän.
Socknen var 185 7 uppskattad till 458,010
rdr bko. Socknen hade 1856 både fast
och ambulatorisk folkskola raed 1
examinerad lärare i den förra, i den
sednare 2 examinerade och 1 oexaminerad.
Uti fasta skolan undervisades 38
gossar och 4 l flickor, i den ambulatoriska
120 gossar och SI flickor; 4 gossar
och 1 flicka hade enskild undervisning,
86 gossar och 110 flickor undervisades
i hemmet; men ändock voro 46 gossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
