Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fittja - Fittja - Fituna - Fjelgime Fjerding - Fjelie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdar i socknen märkas: Friberg, som
tillhört slägten De la Gardie, och Hessle.
— Adress: Ekolsund.
Fittja. Två och ett tredjedels
mantal skatte med gästgifvargård i
Botkyrka socken och Svartlösa härad af
Stockholms län, vid Alby-sjöns utlopp,
har tillhört riksrådet von der Linde år
1661 och presidenten friherre Höpken
år 1772. Gården har stor åbyggnad
af sten.
Fituna. Tre mantal frälsesäteri med
såg och qvarn i Sorunda socken och
Sotholms härad af Stockholms län, vid
en vik af Kaggfjärden, nära dennas
utlopp genom Morkars-sundet, är ett
gammalt gods, som från äldsta tider
tillhört slägten Bååt och år 1480
innehades af riksrådet Peder Erlandsson Bååt,
hvilken med sin busfru, Märta
Jakobsdotter Banér till Ostad, hade tre
söner: riksrådet Björn Pedersson till
Fållnäs, riksrådet Johan Pedersson till
Fituna och Erlandus Petri, den sista
ka-tholska och första lutherska
kyrkoherden i Sorunda. Gården ärfdes af
Johan Pederssons dotter Ebba, som blef
gift med Henrik Fleming, och efter dera
ärfdes gården af riksrådet Fleming, som
år 1 6 53 flyttade sätesgården från
Storängen, der den förut legat, till dess
nuvarande plats, der den omgifves på
ena sidan af en liten ström, som
drifver qvain och såg, samt på andra
sidan af Saltsjön. Efter den gamla
bol-staden i Storängen synas ännu
lemningar, tillika med en fiskdamm; den
flyttade åbyggnaden bestod af ett stort
corps de logis och två flyglar af ek.
Denna åbyggnad nedbrändes 1719 af
Ryssarne, hvarefter ett par provisoriska
byggnader uppfördes, som först 1811
ersattes med ett mindre tvåvåningshus
af sten. Genom riksrådet Flemings
dotter Ebba, gift med presidenten i
Bergs-kollegium friherre Philip Bonde,
kom Fituna till slägten Bonde,
tillhörde på 1840-talet presidentens
sonssons-son, hans exc. friherre Carl Bonde, och
nu grefve C. H. Anckarsvärd. — Kon.
Christian II hade sitt läger vid Fituna
1518, då ban genom Kaggfjärden lät
sin flotta gå upp till Grödinge kyrka,
hvarifrån han marscherade till
Botkyrka, der ban af Sten Sture nödsakades
att vända om till siua skepp. —
Fituna gård med såg och qvarn är taxerad
till 24,400 rdr bko.
Fjelgime Fjerding. Se Enslöfs
socken i Halland.
Fjelie. Sockeu i Torna härad af
Malmöhus län, 1/2 mil v. n. v. från
Lund, uppgifves hafva en areal af 4,929
tunnland, af hvilka endast 2 äro sjöar
och kärr. Socknen består af Fjelie by
med mycken och god åker, ringa
hö-fångst och någon torfjord, halfva
On-nerups by (andra hälften ligger i
Fle-die socken), med mycken och god åker
samt äng, Laxmans-Akarp, med mycken
och god åker, svag äng och något
torfjord, hvartill komma
utsockne-frälse-beramanen Stora och Lilla Habo,
Ljunghus, Bohus och Mariedal, alla med
mager och sandig åker, Habo dock med
god höfångst. Socknen, sora består af
231/., mant., beboddes i slutet af
1840-talet af 1,054 invånare, 1850 af 1,079
och 1856 af 1,116 personer. Hela
uppskattningsvärdet för 1 857 uppgick till
244,450 rdr bko. Socknen hade 1856
fast folkskola med 1 examinerad och
1 oexamiuerad lärare, som undervisade
5 9 gossar och 4 5 flickor, medan 3
gossar undervisades i allmänt läroverk. —
Fjelie raodersocken, till hvilken Lunds
domkapitel fordom haft jus patronatus,
är, tillika med annexerna Fledie och
Lomma, præbende-pastorat för biskopen
i Lund, af första klassen uti Torna
kontrakt af Liiuds stift. Hela
pastoratet består af 44V2 oförmedlade
mantal, med prestgård af 2 mantal,
annexhemman Vo. raensalhemman 3/’g,
kronotionde l^Vg tunnor; hela pastoratets
befolkning steg 1856 till 2,563
personer. Fjelie har fordom utgjort ett
pastorat lor sig sjelft och varit præbeude
för Hector Scholæ i Luud; vid samma
tid utgjorde Fledie och Lomma ett
pastorat. Från denna tid härleder sig
troligen också delningen af Onnerups
by mellan Fjelie och Fledie socknar, ty
några hemman af Onnerup, utmed
hafvet, lades då till Fjelie sora en
förbindelselänk mellan denna socken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
