Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernebo, Vester- - Fernebo, Öster- - Fiby - Fide - Fiflaryd, eller Stjernehult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lades under Vester-Wåhla. För
närvarande utgör Vester-Fernebo ensamt ett
konsistorielt pastorat af l:sta klassen i
Fernebo kontrakt af Westerås stift;
prestgården utgör 2 mantal. Kyrkan,
belägen 4*/2 från Westerås och 23/4
mil från Sala, är icke oansenlig. —
Bland minnen från forntiden nämnas
grafhögar vid Södra Salbo och Stäfre
i sydost samt på Långheden. —
Häradet har sitt tingställe i sockenstugan;
det skall fordom hafva varit på
Wagns-backeu nära kyrkan. — Af gårdar i
socknen märkas: Stäfre, Fors med
jernbruk, Bjurforss eller Lasjö samt
åtskilliga bergsmaushemman. Inom socknen
ligger exercisplatsen Salbohecl. —
A-dress: Sala.
Fernebo, Öster-. Socken i
Hedesunda och Öster-Fernebo tingslag af
Gefleborgs län, vid Dal-elfvens
utvidgning, Femebo-fjärden, uppgifves hafva
en areal af 7 3,340 tunnland, af hvilka
1 5,000 äro sjöar och kärr. Flera
vattendrag falla iu uti Fängsjön, som
af-bördar sig uti Fernebofjärden; vid östra
gränsen, mot Hedesunda socken, ligger
Bysjön. Näringsfången äro åker- och
ängsbruk, boskapsskötsel samt kolning
och forsling för bruken. Socknen
består af 5 519/40 förmedlade mantal och
beboddes 1840 af 2,761 invånare, 1850
af 2,800 och 1 85 6 af 2,882 personer,
— üster-Fernebo är för närvarande
ensamt ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen i Gestriklands kontrakt af
ärkestiftet. Kyrkan, 63/4 mil från Gefle
och 81/* mil från Uppsala, har vacker
belägenhet vid Fängsjön och är mycket
gammal. — Befolkningen beskrifves som
välmående, idog och hushållsam. Att
den till en del härleder sig från
inflyttningar, bevisas redan af den
Wal-lonska dialekt, som ännu bibehåller sig
vid Gysinge bruk; i vestra delen af
församlingen liknar uttalet de
närliggande Dalsocknarnas, i södra delen är
det åter lika med uttalet hos dem, som
bo söder om elfven. (Se Fernebo.) —
Inom socknen ligga Gysinge bruk, det
största i Gestrikland, Opsjö och
Grön-zinka bruk. Vid Bastfallet, 1 V4 mil
norr om kyrkan, är en helsobrunn,
upptagen 1 736 af prosten Wåhlberg, och
vid Wista by befinnes likaledes en
mineralkälla, upptagen 1791. — Adress:
Gysinge.
Fiby. Tre mantal frälse-säteri uti
Wänge socken och Ulleråkers härad af
Uppsala län, disponeras af
ärkebiskopen å tjenstens vägnar, tillika med 3
mantal af Ekeby i samma socken och
ytterligare 21/4 mantal i Wänge samt
V4 mantal i Jumkil.
Fide. Socken på Gotland, i
Grött-linge Ting af Södra Befallningen, på
det näs, som sammanbinder Gotlands
sydligaste halfö med hufvudön,
uppgifves hafva en areal af 2,222 tunnland.
Socknen håller 1/2 mil i längd och l/i
mil i bredd, så att hafvet kan synas
på bägge sidorna om den igenom sock
nen löpande landsvägen. Hela socknen
består af 37/8 mantal och beboddes år
1840 af 277 invånare, men hade 1850
en befolkning af 295 och 1856 af 305
personer. I socknens fasta folkskola
undervisades sistnämda år af en
examinerad lärare 13 gossar och 22
flickor, medan 1 gosse undervisades i
allmänt läroverk, 2 gossar och 9 flickor
i hemmet. — Fide socken är annex
till Gröttlingbo konsistoriela pastorat af
2:dra klassen i Södra Kontraktet af
Wisby stift. Kyrkan, belägen 63/. mil
från Wisby, uppgifves af Strelow vara
byggd år 1 240; tornet ombyggdes år
18 26. Under katholska tiden hölls i
Fide en stor årsmarknad, kallad Fide
Samfund, på St. Lars dag, då presten
i kyrkan förrättade så kallad
kyrko-messa och penningar offrades i en
krucifix-stock till St. Laurentii ära; denna
sed fortfor ända till 1 699.
Krucifixstocken begagnas nu till fattigbössa. —
Adress: Wisby.
Fiflaryd, eller Stjernehult. Två
mantal säteri uti Anderstorps socken och
Westbo härad af Jönköpings län, på
bägge sidorna om Anderstorps-ån,
hvarföre gårdarne urskiljas med
benämningen Östra och Vestra Stjernehult. Detta
namn bära de efter sina äldre egare af
den gamla slägten Stjerna; sednare
hafva de tillhört löjtnanterna
Gylleu-höök och Wallerman och derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
