Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferna - Fernebo - Fernebo - Fernebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plåthammare uppsattes och privilegierades
1685, och samma år erhöll egaren 30
års privilegium på att gjuta klockor af
jern. År 1706 fick bruket en
allmän-nings-skogspark vid gränsen af Ramnäs
socken, mot förbindelse att derför i
re-cognitiou årligen erlägga 28 daler 21
öre silfvermynt. Under bruket lydde
Flena stångjernsbamrar, som anlades
1627, men raserades 1712 och 1716.
Bruket tillhörde sedan C. Wilkens, år
1754 H. Wilkens och efter honom
Jakob Ramseli, som var gift med Eva
Wilkens och 1789 gjorde bruket med
allt derunder lydande till fideikommiss,
hvars första innehafvare var Ramsells
närmaste slägtings, L. F. Dahlssons,
son, hvilken kallade sig Jakob Ramseli
Dahlsson. Bruket tillhör nu grefve C.
E. von Hermansson. Det tillverkade
1856 icke mindre än 9,6 62 sk®
stång-jern, värderade till 392,872 rdr bko,
och 163 sk® manufaktursmide, värda
11,052 rdr bko. Det hade sistnämda
år privilegium för 7 härdar; men af
dessa hade 5 blifvit nedlagda, och i
deras ställe voro uppförda 3
smälthär-dar och 1 vällugn. Manufakturverket
bestod af en stålugn med 2
knippham-rar. Under Ferna lyda 3/4 mant. skatte
Fantebo, mantal frälse Feruatorp,
Vg mantal frälse Furutorp, ty4 mantal
skatte Öster-Flena, 1/3 mantal frälse
Flena m. m., jemte qvarn med 2 par
stenar. Ferna och Bockhammars
jernbruk, tillika med Kedjebo och
Killing-hammar, alla i Gunilbo socken, samt
Trummeisberg i Vester-Wåbla, utgöra
de s. k. Ferna-verken, med tillsammans
(1849) 7,9 41 sk® smide af eget tack-,
jern, mest från byttor i Dalarne
(Björnhyttan i Grangärdes, Finnbohyttan i
Norr-berkes socken). Under fideikommisset
lyda derjemte qvarnar och sågar m. m.
samt 63/4 mantal i Gunilbo socken,
23/4 i Skinnskatteberg, hemman i
Vestan fors, m. m. (Se Bockhammar.)
Fernebo. Kontrakt i Westerås stift,
beläget i Westmanlands län och
bestående af socknarna Vestra Fernebo,
Norberg, Vestanforss, Romfartuna, Haraker,
Fläckebo, Vester-Wåhla och Karbenning,
1856 bebodda af tillsammans 15,491
personer. Utom Vestanforss, som är
regalt af 3:dje klassen, äro alla de
öfriga socknarna, hvilka hvar för sig
bilda ett pastorat, konsistoriela, Vestra
Fernebo af 1:sta, Vester-’Wåhla och
Karbenning af 3:dje, de öfriga af 2:dra
klassen.
Fernebo. Härad af Öster-Sysslets
domsaga i Wärmlands län, består af
socknarna Näsräm (Rämen), Gåsborn,
Nordmark, Fernebo, Brattfors, Kroppa,
Lungsund, beboddes 1856 af 17,100
personer och har sitt tingställe i
Philipstads stad.
Fernebo. Så hette den äldsta
kyrkan på Wärmlands Berg eller i
Wärmlands Bergslag, och etiligt Fernow var
hon belägen vid Kallhyttan och
Femsjön, »fast jag tviflar, — tillägger han,
— om lion denna tiden haft samma
namn.» Kyrkoherden, herr Anders, dog
i digerdöden 1350. Efter digerdöden
stod kyrkan sannolikt öde någon tid,
men blef åter begagnad, när
befolkningen började ökas. Hon var byggd af
trä och lär hafva varit 26 alnar lång
och 13 bred, »hvilket mèrändels var en
vedertagen storlek för de påfviska
kyrkorna», — tillägger Fernow. Hon
kallades också Bergs kyrka i Wärmeland,
och .till socknen hörde en del af
Grythytte socken i Westmanland. Under
kyrkan lydde tvänne kapell, på
Ca-pellsheden och vid Herrhult, 1V4 mil
sydost från Fernebo, vid en elf mellan
Östersjön och Yngen. När Carl IX på
Wärmlands Berg anlade Philipstad,
flyttades Wärmlauds-Bergs-kyrka från
Kallhyttan år 1611 och sattes bredvid
rådhuset vid Öfra Torget, så att mellan
kyrkan och rådhuset den gata gick
fram, som vidare fortsättes af
landsvägen till Nordmarks grufvor. Då
klockorna kördes öfver Femsjön, brast isen
under den ena vid Kallhytte-ön, —
berättar traditionell, och hon sjönk i
botten, der hon ännu ligger. Den andra
klockan, fortfar berättelsen, ljöd då
alltjemt: »min make ligger i Fernebo-sjö»;
hon såldes eller skänktes slutligen till
Kroppa. Kyrkan kallades sedan
Lill-kyrkan och begagnades till aftonsånger
och bönestunder, sedan en större kyrka
blef uppförd i staden, hvarom närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
