Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Espö - Essunga - Estbröte - Estuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9 1/2 mantal, taxerade till 7 3,330 rdr
bko, med 4 skattlagda och 10
oskatt-lagda gatebus, 1 allmänning och 5
utjordar. Folkmängden, på 184 0-talet
285 personer, steg 1850 till 290 och
1850 till 302 invånare. I socknens
fasta folkskola undervisade sistnämda
år klockaren 17 gossar och 16 flickor.
— Espö modersocken utgör, tillika med
aunexet Klngstorp, ett regalt pastorat
af 2:dra klassen i Wemmenhögs
kontrakt af Lunds stift. Hela pastoratet
består af 233/g mantal och beboddes
1850 af 1,059 personer. Prestgården
utgör 1 mant., kronotionden 173/4 t:r.
— Adress: Malmö.
Essunga. Annex-socken i Barne
härad af Skaraborgs län, 3V2 n-
n-från Alingsås, genomskuren af Nossan,
uppgifves hafva en areal af 10,484
tunnland, af hvilka 230 äro sjöar och
kärr. Jordbruk och boskapsskötsel äro
liufvudnäringarne; skog saknas nästan
alldeles. Socknen består af 22n/16
mantal (9 skatte, 11/16 krono och 13 frälse)
samt beboddes på 1840-talet af 1,10 5,
1 850 af 1,389 och 1850 af 1,482
invånare. I socknens fasta folkskola
undervisades sistnämda år 59 gossar och
32 flickor af en examinerad lärare. —
Essunga är annex till Lekåsa
konsisto-riela pastorat af 2:dra klassen i TVilska
kontrakt af Skara stift. Kyrkan, förut
af trä, uppfördes år 1762 af sten. —
Essunga bv uppbrändes år 1611, då
Danskarne brände Skara, och
hemsöktes sedermera af eldsvåda d. 11 April
1 7 96. — Inom socknen ligga
säterierna Djupsås om 1 mantal, Winstorp,
Åsen, Stallaholm och Tumleberg, alla
om Vj mantal. — Adress: Alingsås.
Estbröte. Se Asknäs.
Estuna. Socken i Lyhundra härad
af Stockholms län, 3/4 mil norr från
Norrtelje, vid södra stranden af sjön
Erken, uppgifves hafva en areal af
18,07 5 tunnland, af hvilka 4,25 0 äro
sjöar och kärr och 1,227 anses höra
till Frötuna skeppslag. Utom sjön
Erken, af hvilken större delen hör hit,
ligga inom socknen Gräfstasjön, som
faller ut till Gillfjärden, och Eksjön,
hvars vatten går till Malsta. Af sjön
Erkens utloppså hörer större nedersta
delen till denna socken med Håfbo-,
Notsta- och rutt-sjöarna, Gillfjärden och
Koviken af Norrteljefjärden, alla i östra
gränsen och fordom utgörande en
redan år 1380 igengrundad farled inåt
landet. Socknen är i allmänhet en
bland de bättre lottade i Roslagen;
rådande jordmånen är stenbunden
lermylla, här och der sand; näringarne:
åkerbruk och iiugsskötsel, något
skogsbruk samt fiske. Socknen, som består
af 49j/4 mant. skatte, 12 mant. krono
och 18’/8 mantal frälse, beboddes 1805
af 1,147, 1850 af 1,269 och 1856 af
1,243 invånare och var 1857
uppskattad till ett värde af 340,525 rdr bko.
Socknen hade 185G fast folkskola med
en examinerad lärare, som undervisade
36 gossar och 17 flickor, medan 5
gossar bivistade allmänt läroverk, 4 9
gossar och 72 flickor undervisades i
hemmet. — Estuna socken utgör ensam
ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen i Lyhundra kontrakt af ärkestiftet;
prestgården utgör 2V0 mant, vederlag
33/4 tunnor. Den förekommer under
namnet Æsatuna år 1289 och nämnes
år 1314 såsom hörande till Lyhundare.
Eu kyrkoherde är känd sedan
1290-talet, kaplaner sedan 1000-talet.
Kyrkan, belägen på en höjd midt i
församlingen, är af hög ålder och har på
östra gafvelu en anteckning, enligt
hvilken den äldsta kyrkan skall vara byggd
år 1063; enligt Tham blef lion
sannolikt år 1298 invigd åt St. Lars, Olof
och- Erik, reparerades 1733 samt 1844.
Hon torde ursprungligen hafva haft ett
Bvzantinskt hvalf, men har nu ett hvalf
af det slag, som byggdes på 13- och
1400 talen, hvars freskoraålningar dock
för länge sedau blifvit öfverstrukna.
Detta hvalf hvilar på sidopclare,
hvaremot det äldsta stödde sig på
långmurarna. Uti altaret i clioret finnes en
liten murad graf, hvari reliker skola
varit förvarade. Altaret har bilder af
alabaster, ett Italienskt konstverk,
hit-skiiukt år 1783 af sedermera general
Borgenstjerna. Uti kyrkans tillbyggda
vestra del kände man till år 1832
endast den förfallna Stjerne)önska grafven,
hvari äfven medlemmar af slägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
