- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
277

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna Å - Eskilsäter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och vid Thorshälla en af 14 fot. I
vester går, mellan berg af 135 fot, en
ursprungligen med konst anlagd gren
af ån, som bar ett fall vid Nvbv.
Ne-danför Thorshälla bar ån segelbart djup
och går ungefär 3/8 mil fram mellan
sanka stränder. Från öster mottager
ån den s. k. Husby- eller Ärla-ån, af
2 mils längd, och hvilken bildas
genom afloppen från flera småsjöar, som
förena sig i de med hvarandra
sammanhängande sjöarna Borsten och
Hag-bysjön C1 0 I fot), hvilken sistnämda
fortsattes af Lundbysjön; Husby-ån faller
ut i Tandiafjärden af Hyndevads - ån.
Från Vestra Rekarne utfaller ett litet
vattendrag i Nässjö-fjärden. An går
fram genom Gillberga, Husby, Forss.
Klosters och Thorshälla socknar.

Eskilsäter. Annex-socken i Näs
härad af Wärmlands län, belägen ytterst
pä Wärmlands Näs, uppgifves hafva en
areal af 12,520 tunnl., af hvilka 130
äro sjöar och kärr. Socknen består af
181 ,, mantal, taxerade till 1 40,408 rdr
bko. Invånarne, på 1 840-talet 950 per
söner, utgjorde 185 0 ett antal af 1,115
och 1856 af 1,177. Socknen hade
sistnämda år ambulatoriskrskola med en
examinerad lärare, som undervisade 64
gossar och 67 flickor, medan 21 gossar
och 12 flickor undervisades i hemmet.
— Eskilsäters socken, hvartill den i
Wenern belägna Lurö skärgård räknas,
är annex till Millesviks konsistoriela
pastorat af 2:dra klassen i Nors
kontrakt af Carlstads stift. Kyrkan, af
steu, har sin egen byggnads-saga.
»Presten Eskil, som ville bygga kyrkan, —
berättar Fernow, efter att först hafva
reserverat sig mot slika »tilläguingar,
som kunna tillskrifvas egennyttiga
munkar och dumme bönder, men intet sundt
förnuft», — presten Eskil kom öfverens
med ett troll, att i arbetslön gifva det
sitt ena öga, andra säga sig sjelf, så
framt hau icke vid arbetets slut kunde
uppgifva trollets namn. Han var väl
glad öfver att se sin kyrka snart
färdig ; men blef dock mer och mer
ängslig öfver att icke få nyttja henne. Då
ban gick i denna ängslan i skogen,
hörde ban ur ett berg [en röst, som
tystade ett barn:

Tyst, tyst, sonen min:
Rättnu kommer far din, Kinn,
Och ger dig presten Eskil att leka med.

Han gick derpå glad till kyrkan
och sade till trollet, som höll på att
sluta tornet: du, Kinn, sätt knappen
rätt! — då trollet blef så förbättradt,
att det kastade sig i backen och
antingen slog ihjäl sig eller bröt låret.»
— Mau finner, att det är ungefär
samma saga, som berättas om Lunds
domkyrka, ehuru trollet här hette Finn och
var tiugadt af St. Lars. — Eu annan
sägen från denna socken berättas i
»Runa» som följer. »I en sandmo mellan
Goås och Biörudd finnes en några
alnar djup och lång graf, kallad
Runske-graf, hvarest gamla jättar berättas
hafva bott. Vidare säges, att en bonde,
vid namn Arfved i Goås, nu för 250
år sedan (vid påfviska tidens slut) skall
seut eu afton rest derom, då jätten och
dess sällskap voro ute. sprungo
omkring grafven och dansade; men när
jätten ropade åt bonden samt bad
honom töfva och supa julsoppau med
honom, hvartill han nekade, skall jätten
bedt honom smaka pä dess julebuska
och i detsamma drack honom till utur
eu förgylld silfverkalk; denna tog väl
bonden emot, men slog eu del af det
islagua på marken och en del på
hästen, hvaraf håret gick af, och red
sedan bort med kalken, då jätten sprang
efter, ropandes, att bonden skulle rida
bergen de hala och icke i djupa dala.
Samma kalk skall han sedan hos sig
behållit till Juldagsmorgonen och dä
skänkt honom till Eskilsäters kyrka,
der hau, som säges, ännu skall finnas.»
Der skall verkligen hafva funnits eu
kalk, hvars metallkompositiou ingen
guldsmed haft reda på, och hvilken,
enligt Fernows uppgift,
öfverceremoni-mästaren Sparfveufeldt bytt sig till mot
eu större silfverkalk. Deu märkvärdiga
kalkeu skall sedan hafva kommit till
Maria kyrka i Stockholm (?). Fernow
tillägger, att ett kors af samma metall
på hösten år 1772 hittades icke långt
från Engelholm i Skåne. — En dörr i
Eskilsäters kyrka skall vara dithemtad
från klostret på Lurön, hvarom se
under denua artikel. — I den så kallade
Ringbohls-åsen, ett berg nära intill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free