Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enåker - Enånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Största delen af socknens sjöareal
upptages af den ofvannämda sjön Hallaren,
hvaraf hela ena hälften hör hit;
landet, i det hela ett högland, men icke
desto mindre en slättbygd, som till stor
del upptages af kärr och sanka
ängsmarker, särdeles kring de små
vattendragen, sluttar i norr mot Dalelfven, i
vester mot Hallaren, och genomstrykes
längst i vester af Dalkarsåsen,
hvarjemte enstaka bergkullar uppsticka här
och der. Jordmånen är dels svag lera,
dels sand och mojord; hufvudnäriugen
är åkerbruk, och dertill komma
boskapsskötsel samt kolning för Sala
silfver-verk. Bland binäringar omnämuas i
äldre tider tjärbränning, hjulmakeri,
förfärdigande af skoflar och spadar samt
fiske i sjöarna Hallaren, Clasbomyren,
Niekelsbosjön och Hofden m. fi. smärre
vattensamlingar. Sockuen, som består
af 12 2/3 förmedl. hemman (11 1/8 skatte.
V4 krono och l1/^ frälse), med 2
utjordar, en qvarn och 2 fisken,
beboddes på 1840-talet af 810 personer, men
egde 1850: 812 och 1857: 856
invånare samt har ett taxeringsvärde af
153,105 .rdr rmt. Socknen hade 1856
både fast och ambulatorisk skola; i den
förra undervisades af 1 exainiuerad
lärare 31 gossar och 14 flickor, i den
sednare af en oexaminerad lärare 10
gossar och 9 flickor, medan 2 gossar
bivistade allmänt läroverk, 31 gossar
och 34 flickor undervisades i hemmet.
— Enåker är annex till Vester-Löfsta
konsistoriela pastorat af l-.sta klassen i
Södra Fjerdhundra kontrakt af Uppsala
ärkestift. Kyrkan räknas bland de
äldsta i orten och blef år 1696
grundligen reparerad. Pastoratets komminister
besitter 1/. mantal krono i Enåkers by;
kaplansliingden går tillbaka till 1.193.
—Att socknen är af gammalt odlad
bygd, bevisas af flera grafhögar och
tvänne runstenar vid åsens södra och
norra ända. Den södra, kallad Stora
Runhällen och enligt Grau rest till
minne af en Helsinge-konung, som
tilllika med sin son här stupat i ett slag
mot en Uppsala-konung, visar ett
tecknadt fvrfotadt djur och har eu inskrift,
enligt hvilken »Erlukn» lät hugga
stenen till minne af Une, son sin; den
andra, Lilla Runhällen, är till stor del
sönderslagen, så att blott föga af
inskriften kan läsas. — Ingen gård af
betydenhet finnes inom socknen. —
Adress: Sala.
Enånger. Socken i Norra
Helsinglands fögderi och Enångers tingslag i
Gefleborgs län, 2l/2 mil söderut från
Söderhamn, vid hafvet, uppgifves hafva
en areal af 78,316 tunnlacd, kärr och
sjöar inberäknade. Socknen består af
467/8 mantal och hade på 1840-talet
2,360 invånare, hvilket antal år 1850
hade tillväxt till 2,418 och 1856 till
2,496. Sistnämda år hade socknen
ambulatorisk skola med 2 examinerade
och 1 oexaminerad lärare, som
undervisade 167 gossar och 141 flickor,
medan 3 gossar bivistade allmänt läroverk
samt 21 gossar och 26 flickor
undervisades i hemmet. — Enångers
moderförsamling utgör, tillika med
annexerna Njutånger och Nianforss kapell, för
närvarande ett konsistorielt pastorat af
2:dra klassen i Helsinglands Norra
kontrakt af ärkestiftet. Hela pastoratet,
som 1856 hade 3,982 invånare, bestod
då af 78 oförmedl. mantal, med
prestgård af »/g 0°b stom af 3/,6 hemman.
Kyrkan, belägen 2XL mil från
Huddiksvall och 22 mil från Uppsala, är
gammal och tros vara byggd på
1400-talet. — Ryssarne hemsökte socknen i
slutet af Maj 1721 samt brände
Långvinds bruk och flera bvar; men kyrkan
och prestgården blefvo ändock räddade.
— I socknen ligga jernbruken
Långvind och Böda samt. lastageplatsen
Tytterön, hvarifrån stora qvantiteter plank
och bräder årligen föras till Gefle och
Huddiksvall; brädsågning till afsalu
utgör också i Enånger» socken en vigtig
binäring. — När år 1838 en
reparation skulle företagas på bordet i
Enångers kyrkas sakristia, hittades der
under bordets läderbeklädnad en gammal
anteckning af följande lydelse:
»Memoria præteritorum et præsentium
temporum: Ar 1676 begyntes en sådan stor
hunger i Sverige, så att många tusende
menniskor svälte ihjäl, fastän konungen
all möjlig flit använde att understödja
allmogen med spannemål; men i
Helsingland, Medelpad, Ångermanland och
Jämtland uppehöllo folket endels lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
