Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engeltofta - Engsö, eller Ängsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädgård på södra sidan. Uti en stor
skogsplantering en åttondels mil öster
om Ofvergård ämnade Stjernsvärd
uppföra ett boningshus för egen räkning;
blott trädgårdens anläggning blef i hans
tid påbörjad, och förvissnade fruktträd
midt i skogen utvisa stället, der
herresätet skulle stå. — På Engeltoftas egor
ligger hamnen vid Skepparkroken, V4
mil från gården, samt staden
Engel-holms nva hamn vid Luntertun.
Orsaken till Stjernsvärds olyckor på
Engeltofta vill folktron se i en
tradition om en på denna gård i fordna
tider bosatt tyrannisk herre, som med
obeveklig stränghet utöfvade den
Danska adeln tillkommande »hand-och
hals-rätten» öfver de underhafvande samt
låtit till döds piska prestens son för det
han snattat ett par äplen. Den
förbannelse, som den olyckliga fadern då
uttalat öfver mördaren, öfver
Engeltofta gård och dennas framtida egare,
skall hafva gått i fullbordan på den
oskyldiga Stjernsvärd.
Engeltofta består för närvarande af
1 5/8 mantal säteri, O25/^ mantal
in-eoekne frälse, 2T7/96 mantal utsockne
frälse och 1 27/144 mantal kronoskatte.
Åbvggnaderna ä alla farmer och
lägenheter äro brandförsäkrade till 101,750
rdr bko; brutto-inkomsten uppskattas
till 107,000 rdr rmt. Nära intill
la-stageplatsen Skepparkroken ligger ett
tegelbruk; derjemte finnas 2
tullmjöl-qvarnar, skog och torfiuosse till
husbehof samt fiske i Saltsjön, Rönne- och
Kägle-åar, hvilka löpa genom
egendomen. (Se vidare: <Skånska Herrgårdar,
V, Häft. 3, 4.)
Engsö, eller Ängsö. Socken i
Ytter-Tjurbo härad af Westerås län,
utgörande den större Mälarön Engsö, som för
närvarande sammanhänger med Kurön,
hvilken tillhör Teda socken, och
åtskilliga smärre öar, Måholmen,
Långholmen, Fagerön, m. fl. Genom
Spånsundet i norr skiljes ön från
Westman-lands fasta land (Kungsåra och
Björksta socknar) samt omgifves i öster af
Oxfjärden, i söder och vester af
Granfjärden, i hvars sydöstra ända, inemot
Aspön till, de s. k. Biskopsstenarne
ligga, vid hvilka Uppsala, Nyköpings
och Westerås län sammanstöta. Ön,
som »fordom varit en hästhage och
legat under Kungsgården i Knngsåra
socken». är tämligen bergig, jemnast och
mest bebyggd i norra delen, men har
i allmänhet icke god jordmån, mest
sandblandad lera. Socknen består af
18Vo mantal, allt frälse, deraf 3 säteri,
och lydande under Atigsö gård.
Socknen, som 1840 hade 505 invånare,
räknade 1 850: 57 2 och 1850: 574
invånare. Sistnämda år fanns i socknen
fast folkskola, der 1 examinerad lärare
undervisade 39 gossar och 33 flickor,
medan 3 gossar och 4 flickor
undervisades i hemmet. — Engsö förekommer
åtminstone från 1300-talet såsom
hörande till Westerås stift och är lör
närvarande ett patronelt pastorat af 3:dje
klassen i Domprosteriet af nämda stift.
Prestgården utgör V»» mantal. Ön
hörde sannolikt först till Kungsåra socken
och hade inga andra invånare än
åtskilliga fiskare; men när ön sedan blef
mer befolkad, uppfördes vesterut på
densamma, vid byn Berga, ett kapell på
den plats, som ännu kallas
Kapellsbacken. Detta kapell begagnades till år
1340, då den nuvarande kyrkan
uppbyggdes. Denna är en vacker byggnad
med högt, spetsigt torn (bygdt 1744 af
grefve C. F. Piper och hans grefvinna
Ulrika Christina Mörner) och ett
der-invid utbygdt grafchor, tillhörigt
Piperska slägten, ligger 21/*, mil från
Westerås och 3 mil från Enköping;
kyrkoherdelängden går tillbaka till år 1 346,
hvilket år riksdrotset Nils Ambjörnsson
till Salestad och Engsö af kon.
Magnus Ladulås fick »frihet från alla
utlagor för den gåfva och fundation, som
han gifvit och gjort till kyrkan här på
ön». Dörren till det fordna kapellet
skall vara sakristi-dörr i den nuvarande
kyrkan. Socknen saknar i öfrigt
fornminnen, hvilket torde bevisa, att. ön
först i sednare tider blifvit bebyggd;
endast på Backa egor träfi*as 2 eller 3
nu knappt märkbara jordförböiniugar, af
hvilka en skall hafva innehållit
förbrända benskärfvor. Den i Granfjärden
belägna, bergiga holmen Skärpen, som
likaledes hörer till socknen, berättas
hafva fordom varit ett tillhåll för
sjöröfvare, »hvilka, för att der kunna fördölja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
