Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eneby, Vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstås, »lik Schweiz», — säger
VVide-trren i sin Östergötlands Beskrifning.
Mycken rikedom tinnes på kärr och
mossar, hvilka genom sjöaftappningar
kunna bli odlingsbara, men, der de icke
äro odlade, bereda tidiga froster.
Jordmånen är omvexlande lera, sand- och
klapperjord samt svartmylla; på
barr-och löfskog finnes ännu riklig tillgång
på de flesta ställen, pä andra
åtminstone hjelplig. Näringar äro åkerbruk,
boskapsskötsel, obetydlig
bränvinsbränning, skogsbruk med tillverkning at
beck, tjära, laggkärl, o. s. v.; som
binäringar märkas linodling,
humleplantering, biskötsel, väfnadsslöjd,
skomakeri, fiske, m. m. Socknen, som
består af 417/8 förmedlade mantal (9V8
skatte, 33/g krono och 293/8 frälse),
hade i böljan af detta århundrade 1,298
invånare, men beboddes 1 850 af 1,750
och 1856 af 1,760 invånare.
Folkskolan, som 185 0 hade 268 lärjungar,
deribland 122 gossar, räknade år 1856
140 gossar och 136 flickor, fördelade
på en fast och en ambulatorisk skola;
af detta antal undervisades dock 58
gossar och 101 flickor i hemmet. —
Vestra Eneby socken utgör, tillika
med annexet Kisa, ett konsistorielt
pastorat af 1:sta klassen uti Kinds
kou-trakt af Linköpings stift. Hela
pastoratet, 955/g förmedlade mänt. med 1 ty,
mantal prestgård, beboddes 185 6 al
4,685 personer. Åren 1312 och 1320
förekommer socknen under namnet
E-nabij, Enabo och Ænebrj samt synes
redan då halva hatt gemensam prest
med Kisa. Kyrkan, belägen 45/o mil
från Wimmerby och 5ty4 mil frän
Linköping, har före 1641 varit af trä,
enligt traditionen byggd af timmer från
Tjuks mosse här i socknen; men om
platsen för kyrkobyggnaden lär tvist
hafva uppkommit derigenom, att nägra
velat hafva kyrkan pä Slycke gärde, ty4
mil längre i söder från den nuvarande
kyrkan, der spår också visas efter eu
kyrkobyggnad, som »blifvit förhindrad
af rå». Den år 1641 uppförda lilla
stenkyrkan var utan torn; men åren
1 77 8—17 80 byggdes en ny kyrka med
torn, som fick orgelverk 1851. 1
kyrkan förvaras ett rükelstkar sidan
katholska tiden. På kyrkogården hvilar
prosten Nicolaus Petri, far till biskop
Enander och stamfader för en stor
mängd adliga ätter (biskop Enanders
barn adlades till Gyllenadler). — Att
socknen varit gammal bygd, torde
bevisas deraf, att man i skogarna finner
stora marker rörlagda, som hade de
fordom varit odlade. Efter Dacke
finnas åtskilliga folkminnen, och under en
sten i Bankevids äng låter folket »kung
Dacke» vara begrafven; på säteriet
Hofby s egor ligger vid Åsunden ett berg
med qvarlefvor af en borg, hvilken
likaledes tillskrifves Dacke, ehuru andra
härleda densamma från vikingatiden;
men bestämdt från Dackens tid härleda
sig de vapen och dylikt, soiu blifvit
funna på Öfra Killingevids egor vid
gränsen mellan Vestra Eneby och Horns
socknar, der Dacke år 1 543 blef
slagen af konungens folk och blef skjuten
geuom bägge låren samt blott med
största svårighet kunde komma undan
öfver Asunden. En half mil frän
Hofby-skansen, likaledes vid Åsunden,
befinnes en 7—8 alnar hög mur, utefter en
sträcka lagd af jemna och släta stenar.
Tham (Beskrifning öfver Sveriges Rike,
Ö. G., II, 97 0) berättar, enligt
upplysningar från orten, att socknen i äldre
dagar bildat på visst sätt ett hushåll
tillsamman, hvilket blifvit upplöst
genom befolkningens tillökning och
föreningen till ett pastorat med Kisa på
1300-talet. Ännu i början af
1000-talet funnos imellertid spår qvar af
detta gemensamhetsförhållaude, sä att
ma:i vid sockenstämmor och andra snm
mankomster samt vid gemensamma
arbeten lagade mat och dryck gemensamt,
lör kyrkans medel. Vid sådana
sam-mankomster, soin ansågos af mycken
vigt, så att de från dem uteblifvande
belades rned böter, gåfvos till kyrkan
kreatur, spannmål, silfver o. s. v.; Tham
anser sammankomsterna som en
lem-ning efter de första Christnas
kärleksmåltider, hvilket dock låter mindre
sannolikt än lians likaledes yttrade
förmodan, att de voro en qvarlefva efter de
hedniska förfädernas offerfester.
Församlingen hade en gemensam
»sockenstuga i prestgården», der gemensamma
inventarier, bordsilfver och dylikt
förvarades. Särskildt funnos preststuga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
