Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eling - Elingheims Kyrka - Elins Källa - Ellebjär - Elleholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trätorn och anses hafva fått namn efter
sin uppbvggarinna, en fru Elin (hvilket
af allmogen uttalas Eling). — Inom
socknen ligga säteriet Bohl eller
Bilsholm och militie bostället Soltorp. —
Adress: Skara.
Elingheims Kyrka. Gammal,
förfallen kyrka i Haugvars socken och
Forsa Ting af Norra Befallningen på
Gotland, uppbyggd år 1050 (?), men nu
fullkomligt ödelagd, så att träd växa
inom murarna. När kyrkan ödelades,
är obekant.
Elins Källa. Ett minne af Sköfdes
helgon, den Heliga Helena, belägen Va
mil från staden, och öfver hvilken i
ka-tholska tiden ett kapell var uppbygdt.
Ruiner efter detta kapell qvarstodo
ännu 1759 nära hemmanet Källegården,
men nedrefvos då och användes till
utvidgande af stadskyrkan. Källan blef
redan år 1 596 igenfylld på ärkebiskop
Abraham Angermanni befallning, men
letade sig icke desto mindre väg fram
i dagen vid sydöstra hörnet af
kapellets grundmur och är ännu berömd för
sitt friska och välsmakande vatten.
Ellebjär. En höjd i Hyby socken
och Bara härad af Malmöhus län, der,
enligt sägen, gudstjenst blifvit hållen i
sju års tid, under hvilka kyrkan varit
i bann. Anledningen dertill uppgifves
af traditionen hafva varit följande. På
Buro (nu Klàgerup) gård i denna
socken bodde två adliga jungfrur och
samtidigt med dem på Hyby gård tvänne
riddare, som friade till jungfrurna och
erhöllo deras ja. men derpå drogo ut
i härnad och glömde sina löften, så att
de vid hemkomsten ej ville vidkännas
sina förbindelser. Jungfrurna, med fullt
beslut att hämnas, begåfvo sig till
Hyby kyrka, der de fått höra att riddarne
skulle bi vista julottan; den ena ställde
sig bakom altaret, den andra gömde
sig bakom vapenhusdörren, och när den
äldsta riddaren knäböjde vid altaret,
blef han genast med en dolk nedstött
af den ena jungfrun, medan den andra
från sitt. gömställe med ett svärd
genomborrade den andra riddaren, som
skyndade ut genom kyrkodörren för att
undgå samma öde. Jungfrurna begåfvo
sig genast till Rom för att hos påfven
söka aflösning för mordet, hvilket
också beviljades; dock förklarades kyrkan
i bann i sju (enligt andra i tre) är, så
att iugen gudstjenst der fick hållas.
Gudstjensten hölls under denna tid på
Ellebjär, der man ännu skall se
marken efter trappsteg och en upphöjning,
der altaret stått. Bakom altaret skall
på muren i Hyby kyrka hafva funnits
en målning, föreställande
morduppträ-det; men taflan skall hafva blifvit
öf-verstruken, då kyrkan hvitinenades i
en sednare tid.
Elleholm. Annex-socken i Listers
härad af Blekinge län, belägen vester
från Carlshamn, vid hafvet, har en areal
af 1,412 tunnland. Socknen består af
67/g mantal (6% skatte, Vg krono, 1/g
frälse), med 2 utjordar, 1 krog och 4
gatehus; den beboddes på 1840-talet
af 352, 1850 af 405 och 1 856 af 396
personer. Socknen är annex till
Mörrums regala pastorat af 2:dra klassen
i Listers och Bräkne kontrakt af Lunds
stift och har med modersocknen
gemensam fast folkskola, der 3
examinerade lärare år 1856 undervisade 257
gossar och 251 flickor, medan 1 gosse
åtnjöt allmän undervisning, 1 gosse och
4 flickor undervisades i hemmet.
Taxeringsvärdet är 68,475 rdr banko. —
På en holme i Mörrums å, ungefär I1/,
mil från Carlshamns stad, ligger
Elleholms Kyrkoby, ett af de vackraste
ställena i det natursköna Bleking. Här
låg fordom staden Elleholm med det
befästa slottet Sjöborg, om hvilka
bägge man känner blott föga. När staden
först uppkom, känner man icke; dock
vet man, att Lunda-ärkebiskopar
innehade slottet och der hållit hof.
Qvarlefvor efter dess murar och grafvar lära
ännu kunna ses. Arkebiskop Birgerus
Gunnari uti Lund bidrog mvcket till
stadens förbättring genom de
privilegier, som han år 1509 förlänade sina
undersåter, borgrarne i Elleholm.
Arkebiskop Jacobus Gerhardi hade år 1404
pantsatt Elleholms slott till riddar
Absalon Pederssen för ett lån af »1,000
mark i hvita sterlingar»; men
ärkebiskop Petrus Lycke inlöste slottet åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
