Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborgs Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Länet har en lägre landtbruksskola
på Dagsholm, 4x/4 mil från
Wenersborg. — Boskapsskötseln har icke
hållit jemna steg med jordbruket, men är
i allmänhet icke obetydligt i
tilltagande; hornboskapen är af godt inhemskt
slag, och hästarne på Dal berömmas, i
synnerhet i provinsens norra del, der
den inhemska stammen är blandad med
den bättre Norska hästracen. Fårafveln
är i det hela icke obetydlig; ett
schä-feri af 250 elektoralfår fanns 185 5 på
Nohlhaga. Af fjäderfä hållas i
synnerhet höns och gäss, de sistnämda mest
på Södra Dal samt på Vestergötlands
slättbygd. Länet underhöll 185 5 enligt
uppgift 19,949 hästar, 21,529 oxar,
82,782 kor, 41,407 stycken ungnöt,
94,534 får, 29,924 svin och 4,794
getter, de sistnämda i bergs- och
skogstrakterna inom länets nordligaste och
sydligaste delar. — Länets skogar
omfatta en areal af 775,000 tunnland, af
hvilka 542,000 tillhöra Vestgöta
andelen. Af dessa har kronan omedelbart
förbehållit sig kronoparkerna Halleberg
och Hunneberg, der ordentlig
skogshushållning är införd, Eclsmären, under
behandling för frösådd och plantering,
samt Weden; härtill komma krono
allmänningarna Kxdeskog och Risveden samt
häradsallmänningen Brevikshult om 3,67 0
tunnland, hvilken bibehålles af Kullings
häradsboer för gemensam räkning efter
trakthuggnings-indelning och skötes af
en direktion. Skoglösa äro delar af
Nordals och Sundals härader på Dal
samt Wäne, Ahle och Marks härader
i Vestergötland; deremot äro Wedbo,
Wedens och Kinds härader de
skogrikaste; dock anses det, att enskildes
skogar, om de begagnas hädanefter som
hittills, i framtiden icke skola kunna
fylla länets invånares behof af
skogsprodukter, fastän förödelsen ännu icke
gått längre än att, i fall genom
ändamålsenliga åtgärder skogshushållning
å-stadkommes, de skogrikare delarne
kunna lemna det öfverskott, som
skogsbristen å andra orter kräfver.
Trävaruexporten har redan upphört, med
undantag af obetydliga qvantiteter, som
från Bollebygds och en del af Marks
härader gå till Göteborg. I åtskilliga
trakter af länet finnes bräuntorf; men
allmogens byggnads- och stängselsätt
äro i alla fall tillräckligt skogsödande.
Länets bergsrörelse är i det hela
inskränkt; jernverken hemta till största
delen sin malm från Nerikes,
Wärm-lands och Smålands bergslager. Inom
Wedbo härad på Dal är den förnämsta
bruksrörelsen concentrerad. Ar 185 6
hade länet blott en masugn (vid
Bil-lingsforss på Dal), och vid 39 härdar
smiddes samma år 29,933 sk®
stång-jern; 1857 utgjorde härdarne ett antal
af 42, och stångjernstillverkningen
uppgick till 30,207 sk®. De vigtigaste
jernbruken äro Gustafsforss, Bäckeforss,
Billiugsforss, Cathrineholm,
Christine-dal, Forsbacka m. fi. Utom
stångjerns-hamrarna funnos 1856 två
kopparbam-rar (för 1857 uppgifves ingen) och 8
ämneshamrar; jerntillverkningens bela
värde utgjorde 1 850—1855 i medeltal
för året 970,000 rdr banko, hvaremot
detta medium under åren 1840 —184 5
uppgick till blott 381,196 rdr banko.
Till bergsrörelsen räknas vidare ett
tiilg-steusbrott i Wedbo och ett i Walbo
härad, två skifferbrott i Nordals härad,
qvarnstensbrott inom Nordals och
Gä-seneds härader samt ett antal kalkugnar
(1856: 1 4 stycken) vid foten af
Halle-och Huuneberg, hvilka tillverkade
omkring 1,000 tunnor kalk hvardera.
Bland fabriker och öfriga verk på
landsbygden märkas de stora sågverken vid
Trollhättan och Lilla Edet, bägge vid
Göta elf, hvilkas sammanlagda
tillverkningsvärde år 1 855 uppgick till 481,333
rdr 16 sk. bko (deraf vid Lilla Edet
208,000, vid Trollhättan 273,333: 16)
samt vid Upperud och Skåpeforss på
Dal, hvartill kommer ett stort antal
tull-, såg- och mjölqvarnar, 185 5
uppgående till ett antal af 891, hvartill
antalet höjt sig sedan 1850, då det
utgjorde 839. — Fartyg och båtar
byggas vid Trollhättan, der äfven docka
finnes, vid Haneström, Eckerna, Garn
och Gammal-Lödöse; vid Trollhättan
finnes jerngjuteri och mechanisk
verkstad, vid Limmared ett glasbruk, som
1855 tillverkade för ett värde af 45,000
rdr banko, och derjemte räknades
sistnämda år inom länet 54 tegelbruk och
4 pappersbruk. Mechaniska
bomidls-spinnerier finnas vid Näs i Wättle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
