Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfsborg, Nya - Elfsborgs Kungsladugård - Elfsborgs Län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pligtkänslas kom fästningen till hjelp.
Öfverste Staël uppförde under den följande
natten i största tysthet ett batteri på
Hisings-strauden gentemot Aspholmen
och tvang genom detta batteris väl
rigtade eld de Danska kanonpråmarna
bakom holmen att öfvergifva den
fördelaktiga ställning, som de der innehade.
Tordenskjöld fortsatte icke striden, utan
seglade till Marstrand, men
qvarlemnade en flottilj för att blokera inloppet
till Göteborg. Svenskarne togo
visserligen denna flottilj; men deu djerfva
Tordenskiold, som en natt med några
lätta fartyg smög sig förbi Elfsborg,
lyckades kort derefter återtaga
densamma. Sedan dess har Ny-Elfsborg varit
befriadt från fiendtliga besök; men efter
Tordenskiolds kulor finnas ännu
märken qvar i fästningens garnisonskyrka,
som befinnes i ett fyrkantigt torn. På
spetsen af bastionen Hvalfisken är
nyligen ett fyrtorn uppfördt; fyren, som
tjenar till insegling nattetid till
Göteborg från Wrångö, stora farleden från
Winga samt Kalfsuudsleden, synes på
2 à 2V2 sjömils afstånd.
Elfsborgs Kungsladugård. Belägen
utanför Göteborg i Carl Johans
församling, intill Gamla Elfsborgs slott och
med sina egor sträckande sig omkring
förstaden Majorna, tillhörde denna
slottets fordna ladugård med dess
tillhörigheter af skog och mark staden uuder
Carl XILs sista år och ämnades af
honom till en särskild stadsdel, som skulle
kallas stadens vestra, och der de, som
ville anlägga 2-våningshus, erhöllo fri
tomtplats samt 12 års frihet från alla
utskylder till kronan, stora sjötullen
undantagen. Men redan år 1719 blef
ladugården fråntagen staden och
anslagen uuder landshöfdingens lön, hvarvid
det sedan förblifvit. Här befinnes nu
Carnegieska porterbryggeriet,
sjötullsstationen Klippan m. m.
Elfsborgs Län. Beläget mellan 57°
20’ och 59° 17’ bredd samt 29° 20’
och 31° 32’ long., gränsar Elfsborgs
län i norr och nordost till Wärmland
och Norge, i vester till Göteborgs och
Bohus län, i söder till Hallands län
samt i öster till Jönköpings och
Skaraborgs län; det består af hela Dal samt
af vestra och södra delarne af
Vestergötland och upptager 114 qvadratmil,
af hvilka 3:80 äro öppen åkerjord, 9,50
äng och beteshagar, 90 utmark, skog
och berg samt 11,20 insjöar och
vattendrag. Länet består af 5 städer, 18
härader och 2 23 socknar samt är
indeladt i 7 domsagor och G fögderier
med 27 länsmansdistrikter.
Om provinsen Dals naturliga
beskaffenhet hafva vi redan talat vid
beskrifningen öfver detta landskap. Af länets
Vestgötadel är största delen af de
härader, som gränsa till Skaraborgs län,
slättbygd; men det öfriga, särdeles mot
Småländska sidan, är högländt, bergigt
och skogbevuxet samt fullt af småsjöar,
mossar och kärr. Utefter en linie,
dragen ungefär från Wetterns sydliga ända
till Göta elfs utgrening vid Kongelf,
sträcker sig landets högsta upphöjuing,
och från denna upphöjning, som har
sin högsta punkt (omkring 1,000
Pa-riserfot) vid Smålandsgränsen, sluttar
landet småningom mot vester och
sydvest. Vid den punkt, der Elfsborgs
läns och Hallands gränser mötas, har
landet sänkt sig till 290 fots höjd.
Länets hela Vestgöta-andel är uppfylld
med större och sammanhängande
sandfält, och bland de minst bördiga
trakterna i Sverige märkas särskildt de så
kallade Svülterna, eller slätten öster ut
från Alingsås; i nordvestra delen,
omkring Göta elf, är dock jordmånen
bättre och landet bördigare. Till läuets
Vestgöta-andel höra delar af Halle- och
Hunneberg, hvilkas byggnad
öfverensstämmer ined de öfriga Vestgötabergens.
Bland vattendrag i Vestgötadeleu
märkas: sjöarne Anten och Mjörn, i
hvilken Scifsjön afbördar sig genom Lillan,
hvarefter vattendraget fortsättes genom
Sevelången och Aspen, hvilken genom
Scifue-å faller i Göta elfs utloppsvik;
— Nedsjön, som genom Mölndals å
går till Göta elf; — Ökern, Ören och
Weselàngen, som höra till Wiskans
vattendrag; — Åsunden, som genomflytes
af Ätran. Störst är dock länets
gränsflod mot Bohuslän, Göta elf, Wenerns
aflopp, med dess talrika
kanal-anläggningar: Carls Graf, mellan sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
