Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekolsund, rätteligen Ekholmssund - Ekornahult - Ekornarp - Ekornavallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken grefvarne Åke och Claës
Åkesson uppbyggde mangården och anlade
kanaler, vallar, dammar, o. s. v.
Ekolsund kom sedan för kort tid genom
bvte till Magnus Gabr. De la Gardie,
ärfdes af Sten Bjelke och lemnades år
1681 åt kronan. Ekolsunds gods med
Segerstads ladugård och alla derunder
liggande hemman och lägenheter
skänktes 17 13 åt arfprinsen Fredrik af
Hessen, Ulrika Eleonoras gemål, men
löstes 1747 och gafs åt prins Gustaf,
sedan Gustaf III, som ofta vistades här
och 1 776 höll en praktfull karusell på
Ekolsund. Den 9 November 17 85
sålde Gustaf III Ekolsund till
grosshandlaren G. Seton; men nu uppstod
process om godset mellan konungen och
furst Hessenstein, konung Fredriks son.
Konungen blef dock den vinnande
parten, och Setons arfvingar innehafva
ännu godset. Egare var 1857 herr
Alexander Setou, och gården brukades af
baron C. G. Adlercreutz. Tid Ekolsund
är postkontor. Godset består af 4
mantal säteri med vidlöftiga egor,
hollän-deri och talrika anläggningar;
underlydande voro 1847 9 mantal inom
socknen, 31 mantal och 1 qvarn i
kringliggande socknar inom häradet, 634 i
Öfver-Gran och 10 i Hjelsta, m. m.
Gården är ståtligt bebyggd, dock utan
egentlig hufvudbyggnad, med blott två
stora flyglar, har stor trädgård, park,
o. s. v.
Ekornahult. Hemman i Bondstorps
socken och Östbo härad af Jönköpings
län, om hvilket i 8:de upplagan af
Tun-elds Geographi berättas, att Nissa-ån
här har sin källa, hvilken uppgift
imellertid är origtig. Nissan upprinner
inom Månsarps sockens gräns ur en rund
källa vid hemmanet Hacklarsbo eller
Hackelsbo. — Uti Ekornahults s. k.
»Klosterhage» ligger ett vanligt
tempelrör af 15 alnars sidor. Strax söder
derifrån stodo 1833 tre stenar,
sannolikt lemningar af någon forden
helgedom. Allmogen i trakten tror, att
Bv-arums kloster - varit beläget härslädes,’
troligen med anledning af namnet
»Klosterhage»; men denna benämning
härleder sig sannolikt derifrån, att
hemmanet fordom tillhört Nydala kloster.
»Det är icke troligt, — säger Allvin,
Östbo Beskrifn., sid. 67, — att i en
så vild trakt som denna något kloster
varit anlagdt, och än miudre är det
ofvannämda röret en lemning af en
klosterbyggnad.»
Ekornarp. Ett och ett halft
mantal skatte i Berga socken och
Sunnerbo härad af Kronobergs län, kallas i
16’37:års jordebok IKornatorp. Herr
Jusse Skytte, höfvidsman i Småland,
kallas Jon på Ickornatorp 1 360 — 1 4 1 8
och uppgifves som fader åt Olof
Jönsson Stenbock, Stenbocks-ättens äldsta
stamfader. (Wieselgren, Ny Smål.
Beskrifn., II, 899.)
Ekornavallen. En »vall» eller slätt
i Hornborga och Gudhems socknar af
Gudhems härad och Skaraborgs län, i
närheten af Hornborga-sjön, auses hafva
i fordna dagar varit ett större
offerställe och domareplats samt har ännu
talrika fornlemningar att uppvisa. På
den del af Ekornavallen, som utgör
Hornborga bys betesmark, befinnes t.
ex. V8 mil från byn och strax invid
stora landsvägen till Falköping ett
antal (vid pass 20) stenhällar af
omvexlande beskaffenhet, till en del
upprättstående, till en del lutande eller
ora-kullfallna. Inga ristningar kunna
upptäckas å dessa stenar. Hadorph vill i
en anmärkning till Kimkrönikan
hänföra dem till slaget mellan konung
Albrecht och drottning Margareta 1389
och anser dera hafva blifvit uppresta
till minne af de stupade höfdingarne;
men detta synes föga sannolikt.
Troligare är, att stenarne utmärka den
fordna offer- eller domplatsen, och i
Bihanget till Westgöta-lagen berättas
det, att lagman Alli, soqi skall hafva
lefvat i Erik Segersälls tid, tålde lagh
a Lintornä valium, hvilket man
öfversatt med: han skipade lag på
Ekorna-vallen. — Ofvanför dc nu nämda
stenarna, något längre ifrån landsvägen,
finnes en af allmogen s. k. Gigerugn
eller Jättegraf. Denna består af
ovanligt stora stenhällar, parallelt uppresta
till ett afstånd af 3 alnar, med
gafvel-stcnar och öfverliggare, hvilka likväl
äro till största delen rubbade ur sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
