Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekhult - Ekhult - Ekhult - Eklunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är väl bebygdt och tillhörde 1829
kapiten M. F. Mareks von Wurtemberg,
1856 konsul Kreuger.
Ekhult. Sätesgård i Björsäters
socken och Baukekinds härad af
Östergötlands län, vid sjön Teden, är en
gammal gård, som 1480 tillhörde riksrådet
Nils Bese, hvars dotter Karin
medförde den åt sin man Joh. Olofsson
Gull-horu år 1529. Gården egdes sedan af
herr Johans son, Arndt Johansson
Gull-liorn, som dog i pesten 1580, och efter
honom af hans måg, riksrådet Ulf
Jönsson Sneckenborg till Fillingerum. Med
Ulfs dotter Anna fick öfverste Henrik
Horn säteriet, som sedan tillföll deras
dotter Helena, gift med öfverstlöjtnant
Joachim Fredrik Sjöger. Fru Helena
sålde 1 6 45 godset till Lydert Reuter
på Skälboö, hvilken som innehafvare
efterträddes af sin son Johan och
dennes son, kapitenen Henrik Reuter, som
ärfde Ekhult 1726. Efter hans död
1760 innehades Ekhult af hans dotter,
enkefru Sophia Rosenstjerna, omgift
med sedermera riksrådet grefve F. C.
Sinclaire († 1776). Grefvinnan dog år
1769, och Ekhult tillföll hennes son
med första giftet, ryttmästar N.
Rosenstjerna († 1811), hvarefter gården
innehades af hans son, öfverstlöjtnant O.
Rosenstjerna till 1817 och dennes son,
ryttmästar N. M. Rosenstjerna, som var
egare år 1857. — Ekhult består af 1
mantal frälsesäteri med underlydande
1 mantal frälse Tegelsäter, 1/i mantal
frälse Klacksäter, l/4 dito Ubbetorp och
1 dito Wissevik, utom annat i
Örtom-ta socken (1 mantal frälse Skärdahla
och derjemte 2l/2 mantal frälse).
Samma egare innehar också det i Björsäter
vid Ommen belägna säteriet Sjöberga,
2 mant. frälsesäteri, f. d. Elfstorp med
Karstorp, tegelbruk, qvarn och
Tegelsäters såg. Ekhult och Sjöberga voro
1850 tillsammans taxerade till 29,350
rdr banko.
Ekhult. Skattehemman i Tofteryds
socken och Östbo härad af Jönköpings
län, märkvärdigt för de på dess egor
befintliga fornlemningarna. Dessa
bestå dels af resta stenar, af
hvilka,åtminstone en tydligen blifvit rest af
menniskohänder, dels af en s. k. jättesten,
enligt folksägnen kastad af en jätte
ända ifrån Svenarum för att nedslå
Tofteryds kyrka, men hufvudsakligast af
en djupt inne i hemmanets skog, på
en slät och stenfri mark, belägen så
kallad »jättestuga» eller af
menniskohänder byggd grotta. Denna består för
närvarande af blott ett rum, men
berättas hafva bestått af två, ett större
och ett mindre, hvilket sistnämda
igenrasat. Det bibehållna rummets
sido-väggar, som hvardera bestå af en enda
sten, äro 5 alnar långa och 2 höga.
Takhällarne äro två, en mindre vid
ingången och en större, inuti släta,
likasom väggarne, men kantiga utanpå.
Vid grottans södra vägg ligger i det
inre, midt emot ingången, en kubisk
sten, förmodligen ett altare. Utanför
ingången, som nu ligger en aln djupt
ner i jorden, hafva stenar varit resta,
troligen som en förgård till grottan.
Allvin anser grottan för en så kallad
tempelgrotta, och allmogen ser ännu
spöken kringsväfva grottan till och med
på ljusa dagen. Omkring 1,000 alnar
längre mot öster i samma skog finnes
uti ett bergras en brunn bredvid en
slät bergvägg, 6 alnar djup och på två
sidor murad med jemn, vacker sten
och sannolikt på detta sätt omvärnad
för att derur hemta reningsvatteu vid
offren.
Eklunda. Sätesgård i Simtuna
socken och härad af Westmanlands län, 2
mil från Enköping och 10 mil från
Stockholm, består af 1 mantal
frälsesäteri samt underlydande hemmanet
Ek-näsbo, V* mantal frälse, med en areal
af 57 5 tunnland, deraf omkring 27 0
tunnland åker och äng samt återstoden
hagmark och vacker skog. Egendomen,
som har behagligt liige, med trädgård
och trädplanteringar, omgifne af bördig
slättmark, blef omkring år 1680 af en
Olof Rosensticrna bebyggd till
sätesgård och har sedermera, utom andra
okända egare, tillhört adliga ätten
A-delhielm samt friherrarne Leijonhufvud
och Stromberg (1790), hvarefter gården
haft åtskilliga innehafvare. Nuvarande
egaren är v. häradshöfdingen Melcher
Jacobson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
