Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekesjö Landsförsamling - Ekesjö Hofgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skorsa (t. ex. med en knif i en limpa
eller annat mjukt ämne) är ju icke
något ovanligt Svenskt ord; det är
sålunda skurorna, som gifvit de i dem
dyrkade gudarne namn, icke tvärtom.
Namnet Skurugata bevisar sålunda icke, att
hedniska gudstjenster härstädes
före-hafts. Gatan är mycket igenfylld af
stenblock, som lossnat och nedfallit från
sidohöjderna samt genom regnflöden
dit-fört jord. Fastän solstrålarue sällan
eller aldrig nå skurans botten, träffas
likväl derstädes åtskilliga växter, de
flesta likväl Lapplandsväxter.» (Allvin
uppräknar åtskilliga bland dessa med
till-lägg, att uppgiften blifvit bonom
meddelad af Anders Thorstensson, torpare
under Bjessarp, som vid sin stuga
anlagt en botanisk trädgård ined
åtskilliga främmande växter, är särdeles
hemmastadd i botanik och ledamot, af
Svenska Trädgårdsföreningen.)
Ekesjö landsförsamling, som består
af 37V4 förmedlade hemman (14 skatte,
8 krono, 9 frälse och 5 säteri),
beboddes år 1805 af 1,134, 1850 af 1,602
och 1855 af 1,5 53 invånare. Socknen
är annex till Ekesjö stad i Södra
Wed-bo kontrakt af Linköpings stift och
håller sin gudstjenst i stadskyrkan. —
Bland gårdar i socknen nämnas
Qvens-ås, väl bebygdt, nära Hunsuäs-sjöu,
tillhörigt f. d. apothekareu Forshæll, —
Ekesjöholm (se denna art.), Stensgjöl,
välbygdt, men beläget djupt inne i
socknens östra skogar; — Skedhult, vid
en af socknens många sjöar, med 2
qvarnar och 1 sågverk; — Hagersryd,
Bytteryd och Bred, eller Brevik, det
sistnämda boställe för öfversten vid
Små-lauds husarer; — Sälleryd, fordom
kalladt Salingryd, nu tillhörigt bönder,
testamenterades år 1338 af Catharina
Brynolfsdotter (Folkunge) till Wreta
kloster, »för en lägerstad derstädes samt
ena mässo i veckan». — Adr.: Ekesjö.
Ekesjö Hofgård. Tre och ett
fjerdedels mantal säteri, med Runnehult, i
Wallsjö socken och Vestra härad af
Jönköpings län, ett gammalt gods, som
tillhört ätten Sture med Natt- och
Dagvapnet, hvilken ibland sig räknar
riksföreståndarne Svante Sture och Sten
Sture den Yngre, men icke
riksföreståndaren Sten Sture den Äldre, »om i sitt
vapen förde »tre sjöblad». Wieselgren,
som anför gårdens egare under en tid
af mer än 300 år, låter deras rad
begynna med en Sigtrug, »möjligen en
ättling af Dagfari och Nattfari uti
Brå-vallaslaget», samt fortsätter med Matts
Sigtrugssou, år 1150; Bengt Mattsson,
riksråd, död före 1219; Bo Mattsson,
1250; Nils Sigfridsson, WTärendslagman,
1286, † 1299; Bo Nilsson, lagman i
Östergötland; Bo Bosson, riddare, far
till biskop Knut i Linköping; Sten
Bosson; Bo Stensson, gift med Katharina,
dotter af Sven Sture; Nils Bosson,
riddare, 1452, † 1503, som upptog
mödernenamnet Sture och skref sig till
Ekesjö. Efter houom innehades Ekesjö
Hofgård af Svante Nilsson Sture till
Ekesjö, riddare, riksföreståndare 1 504,
† 1512; af riksföreståndaren Sten Sture
den Yngre, † 1520, samt hans enka,
Christina Gyllenstjerna, som år 1520 af
konung Christian II fick Vestra Härad
och Södra Wedbo härad i förläning.
Ar 1528 fick Svante Sture på sin lott
Ekesjö Hofgård, som sedan tillhörde
grefve Mauritz Sture och grefve Svante
Sture, den sista af ätten. Han dog år
1616, och hans enka, Ebba
Mauritz-dotter Lejonhufvud, sålde gården till
C. Lewenhaupt. Den innehades sedan
af grefve Ad. L. Lewenhaupt, som till
grefve Fab. Wrede 1706 sålde godset,
hvilket då utgjorde 23 mantal,
hvarefter det innehades af grefve Ax. Lillie,
gift med Fabian Wredes dotter, grefve
Magn. Gabr. De la Gardie och fröken
Brita Sophia De la Gardie, som gick
öfver till Katholska läran och förlorade
sin arfslott, hvarefter Hofgården
öfvergick till ett bolag af 200 lottegare,
som innehade godset från år 1760 till
år 1810. Det underliggande godset
af-söndrades sedan, och nu inlöstes
säteriet af en Stedt, hvarefter det 1828
tillhörde major Hedenstjerna och sedan
brukspatron Fagerberg. — Redan 1720
var Ekesjö Hofgård blott 3 mant. med
ett afhyst V4 och ett rå- och rörstorp;
derunder lågo Halstorp, 1/4, Måletorp,
l/2, m. fl. Mangården är för
längesedan flyttad från deu holme i
Ekesjö-Hofgårds-sjön, der en ruin af det
gamla slottet ännu står qvar, till fasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
