Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekensholm - Ekenäs - Ekenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tegelbruk, Näs och Nyqvarns qvarnar,
Starr-säter, % mantal frälse med jerngrufva,
Mora, 1 mautal frälsesäteri med
Mortorp, ’/g mantal rå och rör samt qvarn
och sàg, Björndams masugn och
Stål-boga bruk vid sjön Eklången,
alltsammans 9 ’/g mantal inom socknen, ett
gods, taxeradt till 105,144 rdr banko.
— Ekensholm kallades fordom Holma
och upptogs år 1 593 af H. von
Ma-senbach som torp å Ökna
frälsehemmans egor, af hvilket Masenbach hade
ett mantal i donation, samt brukades
ännu år 16 00 som torp under Ökna.
Sedan tillhörde det, 1618 —1624, som
halft hemman Masenbachs enka och
ärfdes af deras dotter, gift med Knut
Lilje till Ökna i Floda socken.
Gården reducerades år 1684 och blef ett
mantal krono, men utbyttes 1 685 åter
till frälse och kom genom gifte till
Lars Carpelan († 1737). Den ärfdes
af hans dotter, som var gift först med
C. Carpelan, sedan med J. Herlin, men
öfverlefde bägge sina män och egde
gården ännu 1769. Hennes arfvingar
innehade den till 1792. Sedan kom
gården till kammarherren baron K.
Kurck, som 1807 förändrade godsets
namn till Ekeusholm och ansenligt
förbättrade Oßh förskönade så väl
hufvud-gården som de dertill hörande
Björndams masugn och Stålboga bruk. Kurck
innehade Ekensholm till 1825; 1849
tillhörde det Friesendorffs arfvingar,
1851 P. Jansson och G. Bernhardt till
hälften hvardera, 1856 G. Bernhardt.
Gårdeu har utmärkt vacker belägenhet
på en i sjön Dunkern utskjutande höjd,
som fordom varit kringfluten, men nu
är förenad med fasta landet genom en
bördig dal, som innefattar en del af
det till gården närmast belägna gärdet
och deromkring befintliga ängsparker.
Från gården ser man på andra sidan
sjön ett högt berg, med tydliga spår
af ett vikinganäste. Berget reser sig
250 fot öfver vattenytan, är
tillgängligt på tre sidor och omgifvet med en
stenmur af ungefär 150 aluars längd,
med en ingång af 8 — 9 fots bredd; på
fjerde sidan stiger berget lodrätt i
höjden och är der otillgängligt. På
Ekeus-holms egor förekomma derjemte
åtskilliga stensättningar. — Af de till
Ekenshol m hörande gårdarna synes
Starr-säter länge hafva hört derunder;
grufvan är sannolikt bearbetad sedan långt
tillbaka för Björndams masugn. Denna
anlades 1637 af H. von Föhrden och
Anders Hindersson, var en tid
styckebruk, hade sedan plåtsmide, nedlades
1702, men upptogs åter 1726 för
Stålboga bruk, hvarom se denna artikel.
Mora har varit kyrkohemman från
slutet af 1200-talet till reformationen och
donerades 1630 till G. G. Krail von
Benenberg. Vid Mora fanns en tid en
sedermera nedlagd masugn, och den år
1643 vid Nyqvarn anlagda
stångjems-hammaren raserades 1716.
Ekenäs. Urgammalt säteri uti Kihls
härad och socken af Wärmlands län,
blef som en fast arf- och hufvudgård
gifven till prestbord i socknen af
väpnaren Alexander Torstensson (Busk) och
hans fru, Välb. Qvinna Ingeborg
Torbjörnsdotter (Stuth). Dertill lades
derjemte landbogårdarne och ödetorpen
Kjäl-sätra, Ulfverud, Beuthetacken, Torstrud
och Skotten. Deremot skulle presten i
Kihl »föda dem till dödedagar och
sedan hålla en själamessa 1 hvar månad,
för deras egna, deras föräldrars och alla
Christnas själar, till evig tid.» Detta
stadfästes af biskop Siggo i Tingvalla,
Tisdagen näst efter St. Eriks dag 1431,
och bevittnades af 4 prester samt 5
väpnare. Herr Laurents i Kihl var den
första, som hade Ekenäs till boställe;
kyrkoherden bodde förut troligen vid
Prestgården i N. Ullerud. Alexander
Torstenssons sonson, väpnaren Magnus
Hansson Busk, egde gamla
prestestom-raen, Mogården, i förläning på lifstid,
men gaf både den och Ekenäs ifrån sig
och de sina everldeligen år 1477. —
Kihls pastorat är præbende för
biskopen i Carlstad, och Ekenäs sålunda
bo-ställsgård för denna höga andliga
funktionär. Gården är belägen vid
nordvestra stranden af sjön Stora Hyen,
som har sitt aflopp i Klar-elfven.
Ekenäs. Säteri uti Blacksta socken
och Oppunda härad af Nyköpings län,
vid Wassjöus utlopp i sjön Långhalsen,
ett mantal frälsesäteri, har hetat
Trax-sta eller Träckcsta och hört till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
